Bris: Lag om barnrätt måste förberedas bättre

Barnkonventionen Artikeln publicerades
Nästa år är barnkonventionen del av svensk lag. Men alla kommuner har inte förberett sig tillräckligt, enligt Bris. Arkivbild.
Foto: Kallestad, Gorm
Nästa år är barnkonventionen del av svensk lag. Men alla kommuner har inte förberett sig tillräckligt, enligt Bris. Arkivbild.
Bris generalsekreterare Magnus Jägerskog. Arkivbild.
Foto: Fredrik Hjerling/BRIS/Handout
Bris generalsekreterare Magnus Jägerskog. Arkivbild.

Barnkonventionen fyller 30 år och vid årsskiftet blir den del av svensk lag.

Men många kommuner saknar en strategi för hur de ska säkerställa barnens rättigheter, enligt Bris.

FN:s generalförsamling antog konventionen om barnets rättigheter den 20 november 1989, det vill säga för precis 30 år sedan. Därefter har 94 länder införlivat barnkonventionen i sin nationella lagstiftning och Sverige gör detsamma vid årsskiftet.

– Det är viktigt ur flera aspekter. Kunskapen höjs om barns rättigheter och barnets juridiska ställning stärks. Det innebär också att myndigheter, exempelvis socialtjänsten, måste säkra att barn får information och blir delaktiga i beslut som rör dem. Detta görs inte i tillräckligt stor utsträckning i dag, säger Magnus Jägerskog, generalsekreterare för Bris, Barnens rätt i samhället.

Avsätta resurser

Men enligt en kartläggning Bris gjort saknar många kommuner en strategi för att efterleva barnkonventionen som en del av svensk lag. Av de 189 kommuner som besvarade enkäten uppgav 85, motsvarande 45 procent, att en strategi saknades.

– Utöver en strategi för barnrätt måste kommunerna ha en ansvarig person för barnrättsfrågor, med tydliga befogenheter. Den politiska ledningen måste också förankra barnrätten i sina styrdokument och skjuta till resurser, annars blir det ingen verklig förändring. Här ser vi i enkäten att endast en tiondel avsatt medel, säger Magnus Jägerskog.

Hög ambitionsnivå

Barnombudsman (BO) Elisabeth Dahlin vill inte recensera kommunernas insatser, men hennes intryck är övervägande positivt.

– Jag har sett väldigt många positiva exempel på hur kommuner förbereder sig inför att barnkonventionen blir lag. Ambitionsnivån är hög, man håller utbildningar, ser över styrdokument och så vidare. Och vår roll är ju att stötta kommunerna i det jobbet.

En utredning med uppdrag att kartlägga hur svensk lagstiftning och praxis överensstämmer med barnkonventionen skulle ha redovisats denna månad, men har fått förlängd tid ända till november nästa år. Detta påverkar inte kommunerna, enligt Elisabeth Dahlin.

– Jag ser inte det som ett problem. Utredningen är viktig, eftersom den ska gå igenom alla andra lagar för att se vilka som behöver justeras efter barnkonventionen.. Men så är det alltid när det kommer nya lagar, man behöver göra justeringar de kommande åren, säger hon.

Fakta

Fakta: Barnkonventionen

Enligt Rädda Barnen är kunskapen om barnkonventionen inte känd bland alla svenska barn.

Enligt en undersökning som Rädda Barnen gjort tillsammans med Novus svarade nästan en fjärdedel av 784 barn i årskurs 6, 8 och första året i gymnasiet att de inte hört talas om barnkonventionen.

Konventionen om barnets rättigheter antogs enhälligt av FN:s generalförsamling 20 november 1989.

Sverige var ett av de första länderna att ratificera konventionen.

Barnkonventionen är en del av den internationella folkrätten.

Artiklarna 2, 3, 6 och 12 i barnkonventionen benämner de fyra grundprinciperna.

Artikel 2 handlar om alla barns lika värde och rättigheter. Ingen får diskrimineras.

Artikel 3 anger att det i alla åtgärder som rör barn ska beaktas vad som bedöms vara barnets bästa.

Artikel 6 understryker varje barns rätt till liv, överlevnad och utveckling.

Artikel 12 lyfter fram barnets rätt att bilda och uttrycka sina åsikter och få dem beaktade.

Riksdagen beslutade 2018 att barnkonventionen ska föras in i svensk lag.

Lagrådet och andra jurister avrådde. Deras motiveringar var bland annat att de flesta av konventionens artiklar är för otydliga.

Källor: Rädda Barnen, BO m fl

Visa mer...