Annons

Då kan barnet få swisha själv

Egen mobil och egna pengar att swisha från ett alldeles eget konto. När är det egentligen dags för barnen? Någon fast åldersgräns finns inte. Det är barnens mognad som avgör, tycker experterna.
Ekonomi • Publicerad 17 november 2019
Är du mogen nog? Arkivbild.
Är du mogen nog? Arkivbild.Foto: Jessica Gow/TT
Foto: Fredrik Sandberg/TT

Hos storbankerna finns ingen nedre åldersgräns för betaltjänsten Swish. Det är föräldrarna som bestämmer när det är dags för barnen att få swisha själva. Men det där med swishmognaden hos ett barn kan vara svårt att avgöra.

Tjänsten förutsätter förstås en smart telefon och ett konto på banken, dessutom att barnet kan läsa både siffror och bokstäver någorlunda.

Annons

Men det handlar också om mognad och att kunna tänka abstrakt, förklarar Ingrid Gråberg, legitimerad psykolog med lång erfarenhet som skolpsykolog.

– Pengar blir väldigt abstrakt när kontanterna försvinner. Det är något annat att kunna hålla i pengar. Man måste kunna räkna pengar och växla pengar, säger hon.

Små barn som ännu inte börjat skolan har oftast inte så bra förmåga till abstrakt tänkande, förklarar hon.

Det som inte syns

– De kan inte tänka sig något som de inte ser. De måste till exempel ofta räkna på fingrarna.

Men även äldre barn kan ha svårt med det som inte syns.

– Det är ju till exempel vanligt att man använder kontanta pengar i matteundervisningen i skolan, säger hon.

Hon tycker att det är omöjligt att sätta en tydlig åldersgräns för när barn klarar av Swish. Skillnaderna i utveckling är så stora. Men barn måste först förstå vad pengar är, och var de kommer ifrån, tycker hon.

– När vi hade kontanter trodde många barn att pengar kom från ett hål i väggen bakom bankomaten.

Med pengarna i telefonen kan det kanske vara ännu svårare att fatta, tror hon.

Koll på pengar

Ett sätt att träna barnet på att ha koll på pengarna är att låta barnen vara delaktiga när man handlar, tycker Ingrid Gråberg.

Annons

– Låt barnen vara med och planera sina inköp och träna på att hålla en budget. Om lördagsgodiset får kosta max 30 kr kan man inte både köpa en jättepåse med smågodis och största chipspåsen.

Barnet måste också kunna ta hand om en så värdefull sak som telefonen är. Dels kan själva mobilen vara värd flera tusenlappar, dels går det att göra saker med den som kan vara dyrbart.

– Man släpper ju inte iväg ett litet barn med en stor sedel för att köpa lördagsgodis. Det handlar om att barnet ska kunna hålla ordning på sina saker.

Det finns risker med att barn ska kunna swisha obegränsat, konstaterar Sharon Lavie, privatekonom på Ikano bank. Dels att pengar bara kan flyga iväg till vilka ändamål som helst bara för att det är så lätt att betala, men också den rånrisk som swishandet innebär.

Utökad rånrisk

– Barn kan bli påhoppade av andra som tvingar dem att swisha. Om pengarna tar slut kan de också säga att barnet måste ta kontakt med kompisar för att fylla på kontot. Det är en utökad rånrisk, säger hon.

Polisen har i flera sammanhang pekat på risken för att barn används som målvakter för penningtvätt via Swish. Det sker exempelvis genom att pengar förs över för att barnet sedan ska ta ut dem kontant eller skicka dem vidare. Många barn förstår inte att detta kan vara olagligt.

– Det går som förälder att sätta begränsningar på barnets Swish. Både för högsta betalningsbelopp och för maxbelopp per vecka. Det tycker jag att man ska tänka på, säger Sharon Lavie.

Arturo Arques, privatekonom på Swedbank, tycker också att föräldrar ska se till att använda de begränsningar som finns, och också stänga barnet ute från andra konton än det som är kopplat till swish-betalningen.

Båda tycker precis som Ingrid Gråberg att föräldrarna måste utgå från barnets mognad.

– Barn mognar olika, som förälder får man avgöra när det fungerar, säger Arturo Arques, privatekonom på Swedbank.

Annons

Vissa barn kan hantera swishandet från tidiga skolåldern, medan andra behöver vänta betydligt längre, långt upp i tonåren, förklarar han.

– Jag tycker själv att en åttaåring är för liten, men en tolvåring kan klara det, säger Sharon Lavie.

Johanna Cederblad/TT
Så här jobbar Kristianstadsbladet med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons