De kan vinna Debutantpriset

Emeli Bergman hade lite på känn att debutantprisjuryn var intresserade av hennes bok.

– Förlaget berättade att de hade efterfrågat fler exemplar av min bok. Men jag visste inte till vad, så klart, säger hon.

Emeli Bergman är översättare och bor i Köpenhamn och Paris till vardags. Novellsamlingen ”Salt” skrev hon först på svenska och sen på danska, men det var i Danmark den släpptes först. Hon hade just hämtat upp sin son när hon fick beskedet om nomineringen.

– Alltså, jag är jätteglad för det här. Och ganska förvånad, det kändes otippat eftersom den inte har fått så mycket uppmärksamhet i Sverige, säger hon.

”Salt” består av nio berättelser, där alla har en känsla av förlust av något slag.

– De är väldigt resoluta, stränga och hårda. Jag tycker om den korta modellen, berättelserna blir mer idiosynkratiska så här. I en novell kan man släppa in läsaren bara en kort stund mitt i ett skeende, och låta dem stanna en stund. Det tycker jag om.

Nino Mick är välkänd som scenpoet i Göteborg, och har bland annat prisats som svensk mästare i poetry slam. Poesidebuten ”Tjugofemtusen kilometer nervtrådar” är en berättelse om könsidentitet, skrivet med en könsutredning i fokus.

– Den börjar och slutar med en könsutredning, och mitten har lite av det också, kan man säga. Den handlar om transerfarenheter, om frågor och erfarenheter som inte är så vanligt att de tas upp.

Hur kändes det att få beskedet om nomineringen?

– Jag blev väldigt glad såklart, men jag har också just sovit en natt på en båt från Tyskland, så jag är fortfarande i ett lite drömskt tillstånd.

Wera von Essen stod i mataffären när hon fick besked om nomineringen.

– Det var väldigt kul, jag trodde att det var en telefonförsäljare som ringde först. Jag stod i affären då och blev jag så chockad att jag glömde köpa koriander och lime, som jag behövde för att göra grön curry, så jag fick gå tillbaka. Men jag tycker att det är väldigt bra pris, och jag är glad över nomineringen.

Romanen heter ”En debutants dagbok” och är skriven i dagboksform.

– Det är lite av den ultimata debuten, skriven av en debutant och handlar om att debutera, inte bara litterärt, men fokuset ligger på skrivande. Misslyckande är ett viktigt tema, och frustrationen över misslyckandet.

Elin Willows är till vardags en svensk journalist som sedan flera år tillbaka bor och arbetar i Finland. Beskedet om nomineringen kom nästan som en blixt från klar himmel, för henne:

– Det var ett av de roligaste telefonsamtal som jag har fått på länge. Jag blev jätteglad och rörd. Det här har jag drömt om, för det är ju ett pris som man bara kan bli nominerad till en gång – man har bara en chans att få det och det är stort att få vara med.

Hon har skrivit romanen ”Inlandet”, som handlar om en ung kvinna från Stockholm som flyttar till pojkvännens hemort i Norrlands inland. Men förhållandet tar snabbt slut och då uppstår frågan om man kan börja om livet var som helst.

– Det är motsatsen till en deckare, för det finns egentligen ingen handling i boken. Det är snarare en undersökande bok om vad som händer med en människa som har hamnat på en plats där hon inte hör hemma från början.

Hanna Rajs Lundström säger att hon studsade i lägenheten när hon informerades om att hon har blivit nominerad.

– Jag blev förvånad och väldigt glad. Jag var tvungen att ringa någon och berätta innan det blev officiellt, så jag ringde mormor och morfar. Debutantpriset känner jag till sedan tidigare även om jag inte har vågat tänka på det – men det är ändå något som man har hoppats på.

Hon har skrivit diktsamlingen ”Armarna”, som präglas av en judisk familjehistoria och en personlig kamp mot rädslor och missbruk.

– Det är en bok som man borde läsa om man är intresserad av kärlek och familj. Jag skrev om det som låg mig närmast om hjärtat.