EU säger ja till brexitavtalet

Men godkännandet sker med skepsis.

"EU27 har ställt sig bakom utträdesavtalet och den politiska deklarationen om de framtida relationerna mellan EU och Storbritannien", skriver Tusk på Twitter.

Godkännandet sker under toppmötet i Bryssel som inleddes under söndagsmorgonen. En presskonferens väntas vid lunchtid.

Det var skeptiska ledare som anlände till toppmötet under morgonen.

– Det här är en dyster dag. Brexit är en tragedi, sade EU-kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker när han anlände till EU-toppmötet.

– Jag tror inte att en skilsmässa kan innehålla något bra. Det finns inget bra i detta för någon sida. Vi är inte särskilt glada, sade Litauens president Dalia Grybauskaite.

Det till synes sista hindret för ett enhälligt godkännande undanröjdes på lördagen. Det skedde efter att Spanien fått garantier för att EU och Storbritannien i framtiden inte, över Spaniens huvud, gör upp om avtal som omfattar den brittiska enklaven Gibraltar.

Sveriges statsminister Stefan Löfven har blandande känslor inför dagens toppmöte.

– Det är naturligtvis tråkigt att Storbritannien väljer att lämna EU. Det försvagar EU och det försvagar för så många, även för Storbritannien, sade han, innan han gick in på mötet.

– Men när det nu väl ska ske och man har röstat som man har röstat i Storbritannien, då måste man respektera det och det är ändå bra att det blir ett ordnat utträde.

Nästa steg i Storbritanniens skakiga resa ut ur EU är en omröstning i det brittiska parlamentet, där det blir svårt för premiärminister Theresa May att samla en majoritet för avtalet.

– Det kommer uppenbarligen att bli debatt i Storbritannien. Om jag hade bott där hade jag röstat för avtalet. Det är ett acceptabelt avtal både för EU och Storbritannien, sade Nederländernas premiärminister Mark Rutte före mötet.

– Jag är helt övertygad om att Theresa May har allt på bordet som hon behöver för att argumentera i parlamentet, säger Rutte.

Löfven är dock mer orolig för hur det brittiska parlamentet ska rösta.

– Det är uppenbart att det finns en stor risk för ett nej eftersom det är så många som nu ger uttryck för att de är emot avtalet, men vi får väl se om det kan svänga under den tid som finns kvar till omröstningen, säger Löfven.

Om det brittiska parlamentet skulle rösta nej så är det, enligt Löfven, upp till Storbritannien att senarelägga utträdet. Det kan beviljas av ett enhälligt EU.

– Men jag kan inte se att det finns utrymme för några stora förhandlingsförändringar. Det har förhandlats så intensivt under lång tid och man har kommit till botten, säger Löfven.

Ett nej skulle innebära stora problem, enligt Löfven.

– Det försätter oss alla i en besvärlig situation för då riskerar vi att få ett oordnat utträde, säger han, och pekar bland annat på osäkerheten som skulle uppstå för svenska företag och de omkring 100 000 svenskar som bor i Storbritannien.

Storbritannien ska lämna EU den 29 mars. Utträdesavtalet ser till att det kommer att dröja innan företag och personer märker någon större skillnad.

Enligt avtalet ska nuvarande EU-regler gälla under en övergångsperiod fram till sista december 2020. Den perioden ska även kunna förlängas i två år. Under övergångsperioden är det tänkt att EU och Storbritannien ska förhandla fram avtal på olika områden som ska ersätta EU-medlemskapet.

Den brittiska regeringen har godkänt avtalet, men både brexitanhängare och brexitmotståndare i parlamentet har visat ett stort missnöje med förslaget. Den brittiska premiärministern Theresa May ser i dag inte ut att ha tillräckligt med röster i parlamentet.

Ett avtalslöst brexit i slutet av mars nästa år skulle innebära stora konsekvenser för många företag och personer, till exempel för de tre miljoner EU-medborgare som bor i Storbritannien i dag. Utträdesavtalet reglerar deras rättigheter.

I framtidsdeklarationen, som också ska antas på toppmötet, dras riktlinjerna upp för den framtida relationen mellan EU och Storbritannien. Där ser man framför sig ett "brett, djupt och flexibelt partnerskap" på en rad områden.

Men det står sedan länge klart att Storbritannien inte blir en del av den inre marknaden, så som till exempel Norge är genom EES-avtalet.

När det gäller handel med varor är ambitionen i deklarationen att undvika tullar, avgifter eller kvantitativa restriktioner. Men detaljerna i avtalet är få och de kommande förhandlingarna väntas bli mycket svåra.

Den svenska regeringen vill se ett så djupt samarbete som möjligt på så många områden som möjligt mellan EU och Storbritannien.