Annons

Friår 2.0 är en felprioritering

Det är inget friår utan utvecklingstid, menar Isabella Lövin (MP). Men att folk som redan har jobb ska få utbildning för skattebetalarnas bekostnad är ändå fel.
Ledare • Publicerad 17 september 2019
Detta är en ledare i Kristianstadsbladet. Kristianstadsbladets politiska hållning är liberal.
Foto: Thomas Johansson/TT

Regeringen satsar fram till och med 2022 nästan 2 miljarder på utvecklingstid, där folk som redan har arbete ska kunna ta ledigt i upp till ett år för att utbilda sig eller starta eget.

Det är tack och lov mindre än de 10 miljarder som en tidigare utredning talat om, men ändå på tok för mycket.

Annons

Varför ska andra skattebetalare stå för friska arbetsföra – redan anställdas – vidareutveckling i karriären?

Miljöpartiets språkrör Isabella Lövin (MP) motiverade det hela i P1 Morgon med: ”Har man barn och familj lån och hus kanske man inte säger upp sig för att satsa allt på ett kort. Här får man en hjälp att göra detta” (17/9).

Men varför ska folk som äger HUS ha skattebetalarnas hjälp för att starta företag eller gå på kurs?

Om unga, fattiga – ofta hemlösa – studenter tvingas ta studielån och leva på nudlar borde väl väletablerade kunna planera och budgetera för några månaders karriärhöjande insatser? Den som vill ”utvecklas under ett långt arbetsliv” borde faktiskt kunna stå för den kostnaden själv.

Lövin menade att tanken är att människor framför allt ska utbilda sig inom bristyrken, exempelvis inom vård och omsorg och att det enbart handlar också om utbildningar som är studieberättigande.

Men man kan faktiskt få studiemedel för både det ena och det andra i svensk högskola, som kurser i ”Harry Potter och hans världar”. ”träblåsinstrument” och ”Bergman och Guds skugga”. Finns det spärrar mot sådant i reformen?

Lövin talade om att det finns 100 000 utlandsfödda akademiker, läkare som är taxichaufförer och så vidare. Det är lätt att hålla med om att deras kompetens bör tas tillvara, men även här finns redan möjligheter, som exempelvis ”Korta vägen” hos Folkuniversitetet.

Det finns dessutom många relevanta frågor att ställa om friåret.

- Hur ska de arbetsplatser som blir av med sin personal kunna få in vikarier? Sådant brukar även kosta i produktionsbortfall och att tid tas för upplärning. Det är inte jättebra för svensk ekonomi. Det finns också redan enorma luckor och både företag och offentlig sektors HR-avdelningar gråter.

- Vilka ska få chansen att plugga för andra skattebetalares pengar? Två miljarder över tre år lär inte räcka till ett oändligt antal, vilket direkt väcker frågan om urval och rättvisa.

Annons

- Vem ska sköta hanteringen? Arbetsförmedlingen gör nedskärningar och myndigheten är hårt pressad med att hjälpa dem som är arbetslösa. Ska de också stötta vuxna människor med jobb?

Visst behöver människor kompetensutvecklas i vår tid. Som regeringen skrev i sitt pressmeddelande ökar kraven på omställning i snabb takt. Dessutom finns onekligen brist på personal i väldigt många branscher.

Svaret på den problematiken är dock snarare att stenhårt satsa på utbildningar inom bristyrken och locka folk att söka dem, eller att pressa arbetslösa att plugga eller bli av med bidragen.

Svaret är inte att gynna en väletablerad medelklass med hjälp av pengar som andra tjänar ihop och tvingas skicka till skattmasen.

Vad tycker du? Välkommen att debattera via Facebook Carolin Hanna Dahlman.

Carolin DahlmanSkicka e-post
Annons
Annons
Annons
Annons