Här är hoten mot världsekonomin

– Det är uppenbart att arbetsmarknaden försämras ganska tydligt, säger Danske Banks chefsekonom Michael Grahn.

Sysselsättningen har mattats av och Michael Grahn pekar speciellt på det kraftiga fallet i den arbetade övertiden, som TT kunde berätta om härom dagen, och de förmodade följdeffekterna i form av kommande neddragningar. Samtidigt ökar reallönerna knappt längre. Och när inkomsterna totalt sett inte stiger, utan snarare kanske faller, bromsar farten i ekonomin. Hur arbetsmarknaden utvecklas är "extremt viktigt för den svenska ekonomin", enligt Grahn.

– Jag ser en stor risk att vi åker ner mot nolltillväxt i Sverige, säger han.

I bakgrunden puttrar de ovanligt många potentiella ekonomiska och politiska oroshärdarna. Handelskriget mellan USA och Kina är kanske det som toppar.

– Jag skulle ranka det som viktigast, det får stor påverkan på världshandeln.

Oklarheten kring britternas uttåg ur EU har spökat länge. Och i höst hotar en brexitkrasch, ett avtalslöst utträde med minskad export till det folkrika Storbritannien som trolig följd.

– Tysk ekonomi har redan fått sig en törn, även Sverige påverkas, vi har sju procents export dit.

Och när Europas största ekonomi börjar hacka, ja då följer många länder med.

De rent politiska hoten är svårare att förutsäga. Var oroligheterna i finanscentrat Hongkong tar vägen är förstås knepigt att säga. Men om det eskalerar kan följderna i hela regionen bli stora, spekulerar Grahn. Därutöver finns en risk för en upptrappad konflikt mellan Iran och västmakterna.

Sammantaget bedömer han att risken för en global recession är 50 procent i dagsläget.

– Det står verkligen och väger.

Mitt i allt detta kör världens centralbanker, med svenska Riksbanken i spetsen, med krockkuddarna redan uppblåsta. Det betyder fortsatt låga räntor framöver.

– Ska man peka på något positivt så är det den biten, säger Grahn.

De extremt låga räntorna håller aktiebörser och fastighetspriser under armarna. Att exempelvis Stockholmsbörsen lyckats stiga med tio procent hittills i år kan tillskrivas att det saknas alternativa placeringsmöjligheter när ränteplaceringar i många fall är negativa.

Å andra sidan är det klent med gas kvar om de ekonomiska tiderna förvärras. Då blir finanspolitiken viktigare. Och Sverige har ett bra manöverutrymme med låg statsskuld.