Högt valdeltagande i Europas val

År efter år har intresset för EU-valet gått bakåt runt om bland medlemsstaterna. För svensk del bröts trenden visserligen redan i valet 2014 med en rejäl uppgång.

Och nu verkar också övriga Europa hänga med.

Nyhetssajten Politico Europe rapporterar om växande deltagande i en rad tunga länder. I Polen hade dubbelt så många röstat vid lunchtid i år som vid samma tid i förra valet. I Ungern hade röstandet samtidigt ökat med närmare 70 procent. Och i Frankrike med nästan 30 procent.

Därtill rapporterades från Nederländerna redan i torsdags om en ökning från 37 till 42 procents valdeltagande.

De första siffrorna från olika vallokalsundersökningar kom redan vid 17-tiden från Österrike och Cypern.

I Österrike pekade det mot en väntad klar seger för förbundskansler Sebastian Kurz och hans konservativa ÖVP på 34,5 procent, jämfört med 27 procent i valet 2014. Socialdemokratiska SPÖ landade i stort sett oförändrat på 24 procent, medan högerpopulistiska FPÖ tappade drygt två procentenheter till 17,5 procent.

I Cypern – med endast sex EU-parlamentsledamöter – verkade det i sin tur bli dött lopp mellan konservativa Disy och vänsterpartiet Akel.

Från Tyskland kom därefter siffror som tyder på en "grön våg".

Kristdemokratiskt konservativa CDU och systerpartiet CSU blir som väntat största parti i landets EU-val, rapporterade Reuters med hänvisning till vallokalsundersökningar.

Men CDU/CSU fick ändå nöja sig med "bara" 28 procent av rösterna. I stället var De gröna något av söndagens segrare med 22 procent av rösterna. Socialdemokratiska SPD fick i sin tur bara 15,5 procent medan högerpopulistiska AFD fick 10,5 procent.

Ännu finns dock inga färdiga resultat.

I EU:s huvudstad Bryssel var köerna långa under söndagen – i och för sig också hjälpt av att det i Belgien är obligatoriskt att rösta.

Precis som på många andra håll inom EU väntades här framgångar för såväl miljöpartier som EU-skeptiska högerpopulister.

-Vi är väldigt proeuropeiska. Vi vill gärna ha mer EU-samarbete, sade Sophie som röstat tillsammans med maken Antonin i en skola i Watermael-Boitsfort i sydöstra Bryssel.

Resultatmässigt tror de dock att motståndarna kommer att gå starkt framåt.

-De EU-vänliga partierna måste bli bättre på att ta hand om migrationsfrågan. Det är den som de andra ökar på, sade Antonin till TT.

I Ixelles, bara några kvarter från EU-parlamentet i Bryssel, röstade Frederyk i sin tur grönt.

-Det här är det lättaste året hittills. Jag har röstat så "ekologiskt" som möjligt, sade han efter att ha valt ett av landets miljöpartier.

De samlade opinionssiffror som funnits på förhand har pekat mot att EU-parlamentets kristdemokratiskt konservativa partigrupp EPP, där bland andra svenska M och KD ingår, som vanligt blir störst.

EPP väntas emellertid gå tillbaka rejält och landa kring 170 mandat. Näst störst väntas socialdemokratiska S&D bli, med cirka 150 mandat.

Därefter är det betydligt svårare att sia om siffrorna. Den liberala partigruppen Alde ligger bra till för en total tredjeplats med runt 100 mandat – men bara om man i slutändan får med sig franska LREM, stödparti för president Emmanuel Macron.

Samtidigt är det fortsatt osäkert vilka av de EU-kritiska och högerpopulistiska partierna som kommer att samarbeta med varandra. Partigruppen ENF, med bland andra franska Nationell samling och italienska Lega, tros komma upp i drygt 70 mandat, medan kollegorna i EFDD, där brittiska Brexitpartiet sitter med italienska Femstjärnerörelsen ligger kring 50 mandat.

Om grupperna samarbetar – och dessutom även får med sig de cirka 60 ledamöterna i EU-skeptiskt konservativa ECR, med svenska SD och polska Lag och rättvisa, skulle de totalt till och med kunna få fler ledamöter än EPP.

Ungerns premiärminister Viktor Orbán hoppas på en klar röst mot framför allt migrationen.

-Jag hoppas att det blir ett skifte på den europeiska arenan till förmån för de politiska partier som vill stoppa migrationen, sade Orbán när han röstade på söndagsmorgonen, enligt nyhetsbyrån AFP.

Totalt är cirka 400 miljoner väljare röstberättigade i årets val till EU-parlamentet.

Wiktor Nummelin/TT