Expert: Nödvändig prishöjning bakom protester

Iran Artikeln publicerades
Protesterna mot regeringens sänkta bensinsubventioner har hittills krävt över 100 människoliv, enligt människorättsorganisationer.
Foto: Vahid Salemi/AP/TT
Protesterna mot regeringens sänkta bensinsubventioner har hittills krävt över 100 människoliv, enligt människorättsorganisationer.
Höjningen av bensinpriset var nödvändig för att minska den inhemska bensinkonsumtionen, enligt en expert. Arkivbild.
Foto: Hasan Sarbakhshian/AP/TT
Höjningen av bensinpriset var nödvändig för att minska den inhemska bensinkonsumtionen, enligt en expert. Arkivbild.

Höjda bensinpriser har utlöst omfattande protester i Iran och uppgifter talar om över 100 döda.

Höjningen behövs för att slippa importera bensin från utlandet, men blev den tändande gnistan på grund av en redan krisande ekonomi, säger en expert.

I slutet av förra veckan kom beskedet som utlöste demonstrationerna. Bränslesubventionerna sänks till den grad att bensinpriset höjs med 50 procent för de första 60 literna varje månad, därefter höjs priset med 300 procent.

Under flera dagar fylldes gatorna i ett 20-tal städer, och bankkontor, bensinstationer och polisstationer attackerades. Minst 100 människor dödades, enligt människorättsorganisationen Amnesty. På onsdagen utropade president Hassan Rohani seger över de "utländska fiender" som han anklagar för att ligga bakom den senaste veckans våldsamma protester, skriver nyhetsbyrån Reuters.

– Det iranska folket har återigen lyckats med ett historiskt test och visat att det inte kommer att låta fiender dra nytta av situationen, även om de kan ha klagomål om landets regering, säger Rohani enligt den statliga nyhetsbyrån IRIB.

Brist på bensin

Rouzbeh Parsi, programchef för Mellanöstern och Nordafrika vid Utrikespolitiska institutet, säger att reformen är nödvändig för att få invånarna att tanka mindre bensin, men att den slår hårt mot många människors privata finanser med tanke på hyperinflationen och den dalande ekonomin.

– Iran har råolja i överflöd, men inte raffinaderier som klarar av att möta den inhemska konsumtionen. Det har hänt flera gånger tidigare att landet har behövt importera bensin, och dit vill man inte gå igen. Framför allt med tanke på att man nu har mycket mindre hårdvalutareserver än tidigare på grund av de amerikanska sanktionerna, säger Parsi till TT.

– Men det finns aldrig en bra tid att göra detta. Möjligtvis kan man säga att nu är den absolut sämsta tiden eftersom folket redan lider så mycket av de svåra ekonomiska livsförhållandena.

"Ett utnötningskrig"

Regimen har strypt tillgången till internet sedan demonstrationerna inleddes, något som fördömts av människorättsorganisationen Human Rights Watch. Det är därför svårt för omvärlden att veta vad som händer i landet, och ännu mindre sia om hur situationen utvecklar sig.

Rouzbeh Parsi beskriver den närmaste framtiden som en ren uthållighetsfråga.

– Frågan är hur länge demonstranterna orkar fortsätta med sina spontana protester med tanke på att de utsätts för våld och saknar en ledning som går att identifiera utifrån. Det blir en sorts utnötningskrig mellan staten och demonstranterna, vem som orkar stå emot längst, vem som orkar skicka ut polisen dagen ut och dag in, och vem som orkar gå ifrån jobbet för att demonstrera och i det här fallet riskera sina liv, säger han.

Fakta

Fakta: Protesterna i Iran

15 november: Regeringen meddelar utan förvarning att priset på bensin höjs med 50 procent och inför en ransonering på 60 liter per månad. Bensinpriset för mängder över 60 liter höjs med 300 procent. Inkomsterna ska gå till ekonomiska bidrag till 18 miljoner hushåll.

Demonstrationer inleds i städer över hela landet. Vägar blockeras och offentliga byggnader attackeras.

I staden Sirjan, i södra Iran, sker våldsamma sammandrabbningar där demonstranter försöker sätta eld på bensinstationer. Polisen och revolutionsgardet slår tillbaka protesterna, enligt den halvstatliga nyhetsbyrån Isna.

16 november: Nya demonstrationer inleds i en rad städer, däribland huvudstaden Teheran där bilförare blockerar vägar. I staden Yazd, i centrala Iran, drabbar demonstranter och polis samman. Minst 40 människor grips enligt myndigheterna.

Internet begränsas nästan helt på order av Irans högsta nationella säkerhetsråd. Åtgärden stoppar flödet av videoklipp som sprids på sociala medier.

17 november: Irans högste ledare ayatolla Ali Khamenei ställer sig bakom prishöjningen på bensin och anklagar "huliganer" för att ligga bakom oron i landet. Efter uttalandet drar parlamentet tillbaka en motion om att stoppa prishöjningen.

Även president Hassan Rohani går ut till försvar av prishöjningen och varnar för att Iran inte accepterar "otrygghet".

Vita huset fördömer Iran för användningen av dödligt våld och säger att USA "stödjer det iranska folket i dess fredliga protester mot regimen". Antalet dödsoffer stiger från några få till minst tolv, uppger myndighetskällor för BBC.

18 november: Oroligheterna fortsätter. Befälhavaren för Basijmilisen – som är underställd revolutionsgardet – anklagar USA för att ligga bakom en komplott mot Iran. Statlig tv, som sällan rapporterar om missnöjesyttringar, sänder bilder på maskerade män som sätter byggnader i brand.

Minst 100 banker bränns ned eller plundras enligt myndigheterna. Enbart i staden Isfahan bränns 69 bankkontor ned eller vandaliseras medan två militäranläggningar förstörs och 28 bussar bränns upp.

19 november: Amnesty International rapporterar att över 100 demonstranter dödats i drygt 20 städer sedan oroligheterna inleddes. Människorättsorganisationens underlag pekar på att säkerhetsstyrkor använt skarp ammunition.

Iranska myndigheter meddelar att tre medlemmar i säkerhetsstyrkorna dödats i en knivattack i närheten av Teheran.

20 november: Irans president Hassan Rohani utropar seger över de "utländska fiender" som han anklagar för att ligga bakom den senaste veckans våldsamma protester.

Visa mer...