Johanna Nylander: Sverige behöver inte fler skatter

Gästkrönika Artikeln publicerades
Foto: Bjorn Mattisson bjornfotograf.se

Regeringen har satt i system att höja punktskatter.

I januariöverenskommelsen utlovas höjda miljöskatter, och som en del av det höjs skatten på elektronik från och med den första augusti. Tidigare var punktskatter något som fanns på bensin, cigg och alkohol. Det var tydliga politiska markeringar på produkter som vid stor förbrukning är skadliga, för människor eller för miljön.

Sedan 2017 har kylskåp, mikrovågsugnar, telefonsvarare och surfplattor också drabbats av punktskatt. På pappret är det flamskyddsmedlen i vitvaror och elektronik som beskattas, men i praktiken har det inte gått att visa någon miljöeffekt.

Den svenska marknaden för den här typen av konsumentvaror är liten, och skatten är lätt att komma förbi för privatpersoner genom att beställa från valfri webbshop baserad i något annat land. Handelns utredningsinstitut,

HUI, kritiserade skatten hårt förra året och konstaterade att den drev arbetstillfällen utomlands och ökade den administrativa bördan för svenska företag utan att minska mängden kemikalier i elektroniken som importeras. De intäkter staten får in i extra elektronikskatt försvinner dessutom i uteblivna skatteintäkter på moms, färre arbetstillfällen och sämre villkor för svenska producenter.

Trots den tveksamma effekten höjs nu elektronikpunktskatten med uppemot 40 procent. Påslaget baseras på varans vikt oavsett pris, och drabbar även begagnade produkter. Samtidigt håller regeringen på att utreda en ny punktskatt på kläder och skor, ett förslag som också var med i januariavtalet och som trots den berättigade kritiken mot elektronikskatten stöds av både Centerpartiet och Liberalerna.

Miljön kräver politiska insatser, och det borde inte vara kontroversiellt att underlätta återbruk, främja varor med färre skadliga kemikalier eller på annat sätt styra om mot en miljömässigt hållbar ekonomi. Men nationella punktskatter har inte visat sig vara vare sig en lösning för miljön eller en särskilt intäktsbringande källa till statskassan. I stället är det smygande skattehöjningar som kortsiktigt drabbar butikshandeln. I värsta fall kan det bli skadligt för miljön om konsumenter till exempel får mindre pengar över till att välja mer energieffektiva vitvaror när det är dags att köpa nytt kylskåp, prioriterar att handla på utlandsresan eller köper från internationella sajter.

Sverige har redan ett alldeles för högt skattetryck, de gemensamma medlen behöver användas mer effektivt, och politiker måste prioritera hårdare i stället för att höja skatterna ännu mer. Punktskatter hamnar lätt i medieskugga, trots att de är oproportionerliga skattehöjningar på varor som redan beskattas med moms, och ofta även med tull. Det borde riksdagen protestera emot. Skatter kan faktiskt sänkas och dåligt utformade punktskatter borde avskaffas.

Johanna Nylander är liberal samhällsdebattör.

 

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Kristianstadsbladet och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.