Annons

Klimatkrisen förändrar landskapskonsten

Från guldgula åkrar till utbrända skogar – landskapsmåleriet vittnar om människans förhållande till naturen. Utställningen "Träden står ljust gröna" på Bonniers konsthall speglar hur klimatkris och exploatering påverkar konstgenren.
Kultur • Publicerad 21 januari 2020
Enligt staten ska den äkta samen vara i fjällen och ha renar, menar Anders Sunna, vars landskapsmålningar tar upp frågor om kolonialism och exploatering. "Det tankesättet finns fortfarande kvar, även från samisk sida kan man tycka att de i skogsområdet inte är äkta samer. När jag växte upp var det en väldigt romantiserad bild. Men jag gillar inte att följa normer så jag riktade in mig på skogen, där jag är ifrån."
Enligt staten ska den äkta samen vara i fjällen och ha renar, menar Anders Sunna, vars landskapsmålningar tar upp frågor om kolonialism och exploatering. "Det tankesättet finns fortfarande kvar, även från samisk sida kan man tycka att de i skogsområdet inte är äkta samer. När jag växte upp var det en väldigt romantiserad bild. Men jag gillar inte att följa normer så jag riktade in mig på skogen, där jag är ifrån."Foto: Jessica Gow/TT
Den politiska inriktningen på Bonniers Konsthall är något som den nye chefen Theodor Ringborg menar är naturlig: "På vissa platser i Sverige i dag möter man människor som är anti-samtidskonsten. Så existensen av samtidskonst överhuvudtaget har blivit ett slags politiskt projekt."
Den politiska inriktningen på Bonniers Konsthall är något som den nye chefen Theodor Ringborg menar är naturlig: "På vissa platser i Sverige i dag möter man människor som är anti-samtidskonsten. Så existensen av samtidskonst överhuvudtaget har blivit ett slags politiskt projekt."Foto: Jessica Gow/TT
På "Vintern i Paskarova" har Anders Sunna målat Norrbottens länsstyrelsens vapen, med en liten twist: här slås renarna ihjäl av staten.
På "Vintern i Paskarova" har Anders Sunna målat Norrbottens länsstyrelsens vapen, med en liten twist: här slås renarna ihjäl av staten.Foto: Jessica Gow/TT
"Det är kul att vi får tillfälle att sätta samtidskonsten i dess historiska kontext och skapa relationer mellan konstnärer", säger Theodor Ringborg, konstnärlig chef på Bonniers konsthall.
"Det är kul att vi får tillfälle att sätta samtidskonsten i dess historiska kontext och skapa relationer mellan konstnärer", säger Theodor Ringborg, konstnärlig chef på Bonniers konsthall.Foto: Jessica Gow/TT
"Jag har hela tiden fått tankarna på klimatet med mig så man blir förvånad över att folk upptäcker det nu. Men man ser på naturen med något slags rovdriftsmaskineri som ångar i väg utan att tänka på att det får konsekvenser", säger Anders Sunna.
"Jag har hela tiden fått tankarna på klimatet med mig så man blir förvånad över att folk upptäcker det nu. Men man ser på naturen med något slags rovdriftsmaskineri som ångar i väg utan att tänka på att det får konsekvenser", säger Anders Sunna.Foto: Jessica Gow/TT

Sönderbrända, svartsotiga träd står tätt tillsammans, i en nygjord akvarell av Lars Lerin. Där finns ett mörker men också en stark kärlek till naturen. Theodor Ringborg, konstnärlig ledare för Bonniers konsthall i Stockholm, tycker att bilden är talande för deras nya utställning "Träden står ljust gröna", som handlar om landskapsmåleriet från slutet av 1800-talet till våra dagar.

– Landskapsmåleri visar oss hur folk har sett och relaterat till skog, mark och miljö. Den äldre generationen konstnärer trodde att de målade ett orört landskap men de samtida vet att inget landskap har lämnats orört, säger han.

Annons

Theodor Ringborg fick idén till utställningen när han var i Jämtlandsfjällen och fick höra att skogen i södra Sverige brann. Han kom att tänka på landskapsmåleriet.

– Med den här utställningen återpolitiserar vi det.

Exploaterad natur

Här syns två perioder där synen på naturen har förändrats, med början i sent 1800-tal. Då uppfanns oljefärg på tub, vilket gjorde att fler använde naturen som ateljé. Man började inrätta nationalparker och skiljde på natur för beskådan och förvärvsnatur.

Det var också då en ny fas av den industriella eran inleddes.

– Vi försöker följa en tidsperiod där Sverige ser en enorm exploatering av sina landskap, från slutet av 1800-talet. Industrialiseringen av svensk skog och mark skedde ganska nyss, säger Theodor Ringborg.

Han tycker att landskapsmåleriet alltid har haft politiska drag, det har till exempel styrts av koloniala strukturer – och här visas Arnold Plagemanns avbildning av den svenska kolonin St Barthélemy. Nu påverkar klimatkrisen, och flera samtida konstnärer lyfter fram konsekvenserna av exploateringen av naturen.

En av dem är Anders Sunna, i vår aktuell också på Göteborgs Konsthall, med ett verk om gruvexploatering.

– Minerallagen har förändrats en enda gång på 400 år, när Carl Bildts regering 1992 öppnade för utländska bolag. De flesta borde inse nu att naturen är väldigt viktig, med tanke på klimat och allt. Men kapitalisten brukar vara först på pengarna men sist på bollen när det gäller att behålla och klara naturen.

Målar in lager

Anders Sunna ser sig inte som landskapsmålare, även om naturen är en självklar del av hans liv och konst. Klimatförändringarna har han hört om sedan barndomen.

– Det handlar om hur nära naturen du är, säger han och menar att avbildningar av landskapet också ofta handlar om perspektiv.

Annons

Den samiska representationen av landskapet blir ofta romantiserad, tycker Anders Sunna, mycket för att den svenska staten så tydligt bestämde att en "riktig" same skulle ha renar och bo i fjällen. Själv avbildar han ofta skogen. I dubbelexponeringar visar han hur gruvdrift och industri förändrar marken.

Tavlan "Vintern i Paskarova" skildrar också det han beskriver som en tvångsförflyttning från 1986, då ett 30 kilometer långt renstängsel uppfördes.

– Jag var ett år när det hände. Pappa var på plats när polisen och en grupp skötesrenägare kom mitt under den så känsliga kalvmärkningen. Det slutade i katastrof för renarna och för oss, säger han.

Konflikten, som är lång och sårig, uppstod genom att 1971 års rennäringslag bidrog till en uppfattning att samiska koncessionshavare var skyldiga att sköta också fastighetsägarens renar, utan ersättning. När Anders Sunnas familj protesterade förbjöds de att ha djur. Alla de lagren målar han nu in i landskapet.

– Det blir mer laddat än bara ett landskap. Det handlar också om rättigheter som är borttagna.

Elin Swedenmark/TT
Så här jobbar Kristianstadsbladet med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons