Miljardsatsning på pensionärer i budgeten
Inga större nyheter, inga överraskningar och bara en liten del av de satsningar som diskuterades i valrörelsen. Regeringens övergångsbudget läggs för att Sverige måste ha ett ekonomiskt rättesnöre, och får inte reta upp något av partierna.
Finansminister Magdalena Andersson (S) och biträdande finansminister Per Bolund (MP) deklarerar på DN Debatt att principerna för övergångsbudgeten är att anslagen bara kan justeras utifrån vissa kriterier, såsom ändrade ekonomiska prognoser, lagar, gamla riksdagsbeslut och absolut nödvändiga uppskrivningar som inte kan vänta. Dessutom kan lagförslag som är politiskt okontroversiella få pengar.
Skattesänkningen för pensionärer måste genomföras från den 1 januari, annars måste förslaget vänta till nästa år.
Sänkningen av pensionärsskatten ska enligt förslaget träda i kraft vid årsskiftet och tillämpas för beskattningsåret 2019. Något behov av övergångsbestämmelser finns inte, enligt budgetpropositionen.
Bakgrunden till den sänkta pensionärsskatten är att jobbskatteavdragen skapades en klyfta i beskattning, där pensionärer fick betala mer skatt på sina inkomster än förvärvsarbetare.
Tidigare har denna skatteskillnad tagits bort för pensionsinkomster upp till 17 000 kronor per månad. Med det förslag som nu läggs fram minskas skatteklyftan i varierande grad för den grupp pensionärer som har inkomster mellan 17 000–97 000 per månad.
Skattesänkningen bedöms beröra drygt en miljon personer och blir störst för de pensionärer som har inkomster mellan cirka 360 000 och 420 000 kronor per år samt för den grupp som har inkomster på 525 000–560 000 per år, enligt Finansdepartementet.
För cirka 8 500 personer, med inkomster på över 1 182 000 kronor per år beräknas förslaget leda till en skattehöjning, då grundavdraget minskar för denna grupp.
Det har funnits frågetecken kring huruvida upptrappningen av de så kallade Skolkommissionsmiljarderna skulle bli av –.pengar som ska gå till att stärka likvärdigheten och kunskapsutvecklingen i skolan.
Anslagsökningen på runt 2,5 miljarder kronor blir av, vilket beror på att riksdagen redan bemyndigat Skolverket att ge besked till kommunerna om hur mycket pengar de kan få. Det behövs för att kommunerna ska kunna planera och anpassa sin budget.
Andra områden som kommer att gynnas av att det inte sker några nedtrappningar av anslagen är till exempel äldrevården, där bemanningssatsningen på 2 miljarder kronor fortsätter. Anslagen till Migrationsverket skulle ha minskats med 1,27 miljarder kronor på grund av effektiviseringar i förvaltningen. Den minskningen blir nu inte av.
Satsningen på upprustning av skollokaler och skolgårdar skulle ha upphört, men nu finns 680 miljoner kronor med för 2019. Likaså skulle den fyraåriga satsningen på cancervården ha upphört, men nu finns en halv miljard avsatt för 2019.
Det tillfälliga tillskottet till Arbetsförmedlingen för etableringsuppdraget trappas inte heller av utan uppgår till 622 miljoner kronor 2019.
Det är dock inte säkert att övergångsbudgeten antas. Moderaterna tänker lägga en egen budgetmotion, och om den får stöd blir det den som riksdagen antar när budgeten beslutas strax innan jul.
Övergångsbudgeten är i princip en förlängning av 2018 års budget med vissa justeringar. Den innehåller i stort sett inga tidigare aviserade upp- och nedtrappningar av olika satsningar. Därför finns exempelvis inte de fem ytterligare välfärdsmiljarderna till kommuner och landsting med.
Så snart en ny regering finns på plats kan den dock lägga en extra ändringsbudget för att sätta sin egen prägel på den ekonomiska politiken.
Budgetluntan från övergångsregeringen är på cirka 2 000 sidor och jämfört med tidigare budgetar i modern tid är det en lättviktare. Den väger totalt cirka 6,5 kilo, mot normalt cirka 10 kilo, enligt Finansdepartementet.
