Annons

Ovisst och oklart om nya toppar i EU

Tre veckor efter EU-valet är det dags för statschefer och nyvalda att enas om vem som ska leda unionen framåt – och i vilken riktning.
Men målet om en uppgörelse redan till midsommar kan bli svårt att nå.
EU • Publicerad 16 juni 2019
Tyske Manfred Weber höll i torsdags samtal med EU:s permanente rådsordförande Donald Tusk om fördelningen av de framtida topposterna i EU.
Tyske Manfred Weber höll i torsdags samtal med EU:s permanente rådsordförande Donald Tusk om fördelningen av de framtida topposterna i EU.Foto: Olivier Hoslet/AP/TT

När statsminister Stefan Löfven (S) och hans kollegor samlades i Bryssel två dagar efter EU-valet sattes ett tydligt sikte mot kommande toppmöte den 20–21 juni.

– Jag hoppas att vi kan ge klara besked om alla de här posterna redan i juni, sade permanente rådsordföranden Donald Tusk, som fick i uppdrag att söka samsyn om vilka som från i höst ska sitta på EU-toppjobben som kommissionsordförande, rådsordförande, utrikeschef och centralbankschef.

Annons

Än så länge är dock det mesta fortsatt oklart.

Ingen av de tidigare utpekade favoriterna till huvudjobbet som kommissionsordförande har ännu varken stärkts eller försvagats. Ingen har fallit bort. Ingen har egentligen tillkommit.

Weber blir talman?

I stället har det varit tämligen tyst om hela processen. Efter en middag i Bryssel i förra veckan mellan de sex premiärministrar som de olika politiska familjerna själva utsett till förhandlare sades i stort sett ingenting.

– Mötet var konstruktivt. Koordinatörerna enades om att konsultera sina politiska familjer och hålla tät kontakt, sade en belgisk regeringskälla efteråt till nyhetsbyrån AFP.

Från kristdemokratiskt konservativa partifamiljen EPP, som återigen blev största grupp i EU-parlamentet, framhärdas i att deras toppkandidat, Manfred Weber, borde bli kommissionsordförande.

– Jag är starkt övertygad om att han blir en bra ordförande, sade avgående kommissionsbasen Jean-Claude Juncker på en gemensam presskonferens med Weber i Spanien i onsdags.

Motståndet är dock starkt bland flera stats- och regeringschefer som är tveksamma till Webers orutin och att han aldrig ens suttit i en regering. I EU-parlamentets korridorer mumlas om att Weber kanske kan övertalas att ta posten som talman i stället.

Det gör att danska Margrethe Vestager fortsatt ses som en högst tänkbar nästa kommissionsordförande.

– Vi står på oss om Vestager. Jag anser fortfarande att hon har en chans, säger danske EU-parlamentsledamoten Morten Løkkegaard till nyhetsbyrån Ritzau.

Federley hoppas

Samtidigt har de fyra största partigrupperna i EU-parlamentet inlett samtal i fem olika arbetsgrupper för att lägga grunden till en majoritetsuppgörelse. Tanken är att kunna bolla vidare en gemensam bas till arbetsprogram för nästa EU-kommission.

Annons

Uppställningen i arbetsgrupperna ger samtidigt en fingervisning av vilka parlamentsledamöter som ses som särskilt tunga av sina kollegor – och därmed kan räkna med viktiga poster när parlamentets olika utskott snart ska formeras.

Inte en enda svensk finns med i arbetsgrupperna, mycket beroende på att 16 av de 20 svenska ledamöterna i parlamentet inte suttit där tidigare.

En av de få omvalda, Fredrick Federley (C), kan å andra sidan få en nyckelpost inom den liberala partigruppen då han är en av huvudkandidaterna till posten som ny gruppledare. Kampen avgörs på onsdag då Federley främst utmanas av nederländska Sophie in 't Veld.

Tystad Farage?

I de övriga partigrupperna är det samtidigt fortsatt oklart om vad som ska ske med ärkebrexitören Nigel Farage, som riskerar att få sitta som grupplös, i avsaknad av tillräckligt många allierade från andra medlemsländer.

I Farages tidigare grupp, EFDD, återstår just nu endast Brexitpartiet och italienska Femstjärnerörelsen. För att bilda en partigrupp krävs dock ledamöter från minst sju medlemsländer, vilket kan bli svårt att nå upp i, då det snart bara återstår extrempartier bland dem som ännu inte valt någon grupp.

Om Brexitpartiet tillhör de grupplösa kommer dess ledamöter att få kraftigt mycket mindre talartid än förut – som de dessutom i så fall måste dela med exempelvis nynazistiska grekerna i Gyllene gryning och den tyske satirikern Martin Sonneborn.

Wiktor Nummelin/TT
Så här jobbar Kristianstadsbladet med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons