Pappersjobb tar barnpsykologers tid

Gotland är den region som tog emot flest besök hos barn- och ungdomspsykiatrin under förra året, närmare bestämt 512 besök per heltidsarbetande personal i öppenvården.

I Värmland, den region som tog emot minst besök per personal, ligger siffran på 217. Det visar statistik från rapporten Psykiatrin i siffror, som Sveriges kommuner och landsting (SKL) och Uppdrag psykisk hälsa står bakom. I rapporten presenteras den senaste statistiken, som är från helåret 2018.

– Man tror att det delvis handlar om arbetssätt och man ställer sig frågan om man kan hitta effektivare sätt för att ta emot människor, för att bestämma vilka insatser de behöver och för att förenkla processen under utredningar. Får man snurr på verksamheten klarar man att producera fler besök per person, säger Ing-Marie Wieselgren, projektchef på SKL.

De psykologer och kuratorer som arbetar inom barn- och ungdomspsykiatrin behöver lägga mycket tid på administrativt arbete, enligt Ing-Marie Wieselgren.

– Hittar man effektiva sätt att minska administrationen så kan man få till mer patienttid. Barnpsykiatrin gör också mycket indirekt jobb, som konsultationer och samverkansmöten med skolornas elevhälsa och med socialtjänsten.

Mycket administration och många möten leder till att psykologer och kuratorer inte hinner ta emot lika många besök.

– När man först ser statistiken tänker man att det måste vara bäst där man gör flest patientbesök. Men riktigt så enkelt behöver det inte nödvändigtvis vara, för det kan vara så att man sitter på sitt kontor och producerar jättemånga besök samtidigt som man försummar samarbetet med socialtjänst och elevhälsa, säger Ing-Marie Wieselgren.

– Det gör att man får fler patienter som kommer till barn- och ungdomspsykiatrin, när det i stället hade kunnat stoppas i ett tidigare skede, fortsätter hon.

Enligt Ulrika Sharifi, förste vice ordförande för Sveriges psykologförbund, behöver barnpsykologerna ute i landet stöd för att effektivisera det administrativa arbetet.

– Det varierar på olika ställen hur mycket administrativt stöd den behandlande personalen får av vårdadministratörer. På vissa håll sköter man tidsbokningar och väntelistor helt på egen hand, på andra håll har man stöd av vårdadministratörer som är effektiva i den typen av arbete. Jag tror att det skulle kunna göras mycket för att underlätta för personalen, att få system och stöd som stödjer arbetet. På många håll måste man istället anpassa arbetet efter systemen, säger Ulrika Sharifi.

Hon delar Ing-Marie Wieselgrens bild av att även det arbete som inte registreras i statistiken i form av patientbesök kan vara viktig.

– Målet ska inte vara att ha lika många besök överallt, eller att ta emot så många besök som möjligt. Man måste flytta fokus till att få resultat för patienterna, att de får en bättre hälsa och kan hantera sitt liv, det måste vara fokus. Ibland sker kanske det genom att man har få och långa besök. Kvalitet är viktigare än kvantitet, men det är mycket svårare att mäta.

Geografiska faktorer kan också vara en av orsakerna till att en del regioner tar emot färre besök.

– På vissa ställen, som i Värmland, har man färre vårdplatser och få patienter som ligger inne på en avdelning. I stället arbetar man mycket med hembesök, som tar längre tid, säger Ing-Marie Wieselgren.

Att träffa nya patienter är tidskrävande jämfört med återbesök, som brukar vara kortare.

– Det är många saker som kan spela in, men möjligheten till jämförelse bjuder in till en diskussion där vi seriöst kan fundera över hur man bäst fördelar sina resurser för barnens skull. Att göra på det här sättet och titta på hur många personer som har fått träffa psykiatrin och hur många besök de har fått ger ett bra mått, i stället för att till exempel bara titta på vad verksamheten kostar.