PON klandrar Kb

Uttalande av Pressens Opinionsnämnd dnr. 17447, exp. nr. 132/2018

Den 2 november 2017 publicerade tidningen på förstasidan artikeln Missbrukare lever i ”misär” på gården. Artikeln i ämnet på insidan i tidningen hade rubriken Myndigheterna blundar för ”misär”. Det handlade om en gård på X-vägen (adress angiven) som (årtal angivet) hade köpts av en nu (ålder angiven) kvinna. Gården hade senare skrivits över på kvinnans dotter och beskrevs nu som ett kollektiv för personer med svåra missbruksproblem och andra sociala svårigheter.

En intilliggande artikel hade rubriken Knarkdömd bakom boendet. Enligt olika källor var det två andra personer som var framträdande, kvinnan och en man som kvinnan hade ett gemensamt barn med. I en grafik till artikeln illustrerades olika personers kopplingar till varandra och till olika företag och fastigheter. Här fanns en (ålder angiven) man med psykisk störning. Mannen kopplades till ett företag som kvinnan startat tidigare. En bild på gården publicerades samtidigt.

Den 3 november 2017 hade tidningens förstasida rubriken Psykiskt sjuk man i fastighetsnätverket. På insidan löd rubriken Psykiskt sjuk man i bolagsstyrelsen. Artikeln handlade om att en man med psykisk störning satt i styrelsen för ett av bolagen som förekom i nätverket runt ägarna av gården på X-vägen. Mannen hade under ett antal år förekommit som suppleant och ledamot i flera av dessa företag.

Mannen i fråga hade försökt bryta sig loss då han med hjälp av en anhörig ansökt om förvaltarskap. I ansökan angavs att mannen blivit utsatt för ”omfattande bedrägerier” när obehöriga hade kommit åt hans inloggnings- och kontouppgifter. Han hade också övertalats att överföra en summa pengar till Kina och Nepal.

Mannen hade också låtit personer vara skrivna på hans tvåa på X-gården (namn angivet). Han hade övertalats att stå som ägare till tre bilar och ett telefonabonnemang samt att ingå i två bolagsstyrelser. Han hade även övertalats att köpa en bostadsrätt på området Y (området angivet). Enligt ansökan ville mannen ha en förvaltare då han inte litade på sig själv.

Läkarintyg återgivet

Mannens läkare på psykiatriska kliniken på sjukhuset A (namn angivet) stödde ansökan och berättade att mannen sedan tonåren hade en allvarlig psykisk störning. Han nämnde också att psykosen hållits under ”god kontroll” av antipsykotiskt läkemedel. Läkaren skrev: ”Tyvärr har sjukdomen stor påverkan på (mannens) omdöme och förmåga till överblick och planering i ekonomiska frågor.” Vidare citerades läkaren om att mannen hade ”svårigheter att värna personlig integritet gentemot sin omvärld med risk för att bli ekonomiskt utnyttjad av mindre nogräknade personer”.

Mannen hade senare återkallat sin ansökan via sitt rättegångsbiträde. Han var fortfarande kvar i rullorna, nu som suppleant i ett företag som kvinnan bakom fastighetsnätverket hade startat föregående år. Kvinnan uttalade sig i ytterligare en artikel att hon inte ansåg det konstigt att en psykiskt sjuk man hade suttit och fortfarande satt i styrelser för hennes bolag. ”Han är myndig”, sa hon bland annat.

Anmälan

Mannen ifråga anmälde flera artiklar i tidningens serie till Allmänhetens Pressombudsman (PO). Han ansåg sig utpekad som en del av fastighetsnätverket och kallades ”(ålder angiven) man med psykisk störning” och vände sig mot att tidningen inte låtit honom kommentera artikeln från den 3 november 2017 innan publiceringen. Ansåg tidningen att han var för psykiskt sjuk för att uttala sig? Han borde inte ha omnämnts som en del av nätverket. Hade tidningen kontaktat honom hade han kunnat berätta att han inte hade något engagemang i den aktuella styrelsen. Han påpekade också att han aldrig varit inblandad i någon av de aktuella företagens konkurser. De många personliga saker som tidningen skrivit om, ansåg han inte hade något allmänintresse. Det var vidare kränkande att innehållet i läkarintyget citerades.

Mannen ansåg sig inte ha blivit utsatt för ”omfattande bedrägerier” som kunde sättas i samband med kvinnan. Tvärtom, hävdade han, hade hon räddat hans ekonomi vid den tiden. Skriverierna om hans hälsa användes bara för att smutskasta honom och hans dåvarande sambo.

Tidningens svar

Tidningen svarade genom sin utgivare Jörgen Svensson och beklagade om mannen kände sig felaktigt behandlad av uppgifterna i artiklarna. Syftet var att visa att det fanns anledning att misstänka att mannen hade utnyttjats och kanske fortfarande utnyttjades av ”mindre nogräknade personer”. Tidningen hade inte skrivit att mannen gjort något felaktigt som denne borde fått möjlighet att kommentera. Mannen hade sökts per telefon innan publiceringen. Tidningen påstod inte att mannen hade drivit företagen i konkurs. I ansökan om förvaltarskap framgick att mannen blivit övertalad att ingå i två bolagsstyrelser. Det stod aldrig i artiklarna att det var pågående bolagsengagemang.

Svensson skriver vidare att tidningen vanligen inte redogjorde för sjukdomar. I detta fall var det emellertid relevant eftersom läkarutlåtandet gav stöd för att mannen riskerade att utnyttjas av olika personer.

Anmälaren återkom och berättade bland annat att han, som framgick av läkarintyget, inte alltid mådde bra. Artikeln hade fått honom att må sämre. Med tanke på att tidningen skrev om hans psykiska ohälsa och medicinering borde tidningen ha varit extra källkritisk och inte återgivit ansökan om förvaltarskap, som han själv inte stod bakom, eller citera ur ett läkarintyg som han aldrig själv sett eller läst innan det citerades i tidningen.

PO:s bedömning

Det finns ett allmänintresse att granska de personer och bolag som verkar på hyresmarknaden. Det innebär emellertid inte att det därmed finns ett allmänintresse av de inblandades personliga förhållanden. Den pressetiska frågan i detta ärende är tidningens publicering av uppgifter ur mannen läkarintyg.

Mannen har ingen skuld i missförhållandena som tidningen vill lyfta fram. I stället vill tidningen göra gällande att mannen kan ha utnyttjats av personer med koppling till gården. För att belysa detta kan tidningen behöva redogöra för mannens bakgrund. Men med tanke på uppgifternas karaktär åligger det tidningen att iaktta återhållsamhet. I olika artiklar skrivs att mannen har en psykisk störning, man berättar om en psykiskt sjuk man och att mannen sedan tonåren har en allvarlig psykisk störning och att han äter antipsykotiska läkemedel.

Uppgifterna är, skriver PO, av sådan integritetskänslig karaktär att de riskerar att skada mannen. Detta oavsett vilket syfte tidningen haft med publiceringen.

För pressetiskt klander krävs även ett utpekande. Av tidningens publicering framgår mannens ålder, att han har en tvåa i X-gården och att han äger en bostadsrätt i området Y.

Tidningen har också publicerat en bild på den aktuella gården och angivit vilken gata den ligger på. Mannen har uppgivit att personer i hans omgivning känner till hans samröre med gården. PO litar på hans uppgifter.

För att en oförsvarlig publicitetsskada ska uppstå krävs det inte alltid ett utpekande som gör att en vidare krets får kännedom om den berördes identitet. Det är tillräckligt att en krets som redan har viss insyn i omständigheterna delges detaljer av integritetskänsligt slag.

Den begränsade krets som mannen är utpekad för kan ha haft kännedom om hans sjukdomshistorik. Det är emellertid inte sannolikt att alla i kretsen haft kunskap om bland annat läkemedelsanvändning och diagnos. För att belysa problemen med gården har det inte varit motiverat att på ett sådant ingående sätt redogöra för mannens psykiska hälsa.

Tidningen har sammanfattningsvis orsakat mannen en oförsvarlig publicitetsskada och bör därför klandras.

PON instämmer med PO

Pressens Opinionsnämnd instämmer i PO:s bedömning och finner att tidningen ska klandras för att ha brutit mot god publicistisk sed.

Detta är en förkortad version av Pressens Opinionsnämnds beslut. Beslutet i sin helhet kommer att finnas tillgängligt på PO