Rohingya-kvinnor säljer sina kroppar

– Om någon får reda på vad vi gör kommer de att döda oss, säger 26-åriga Romida.

Hon brukar ta emot tre kunder i veckan. Oftare vågar hon inte sälja sex, av rädsla för att någon ska få reda på var hon får pengarna ifrån.

Romida sitter tillsammans med fyra kvinnor på golvet i dunklet i en hydda i flyktinglägret. De vill först ogärna prata om prostitutionen, men till slut vågar de berätta.

Sexindustrin frodas i flyktinglägret Kutupalong som har funnits här i södra Bangladesh sedan 1992.

– Minst 500 kvinnor från rohingyagruppen prostituerar sig, och många har bott här i åratal. Nu har rekryterarna ögonen på de nya kvinnor som kommer hit, säger Noor, som arbetar i lägret.

Många av de prostituerade från den muslimska folkgruppen rohingya är barn som inte äter mer än ett mål mat om dagen och som inte går i skolan. De säljer sina kroppar i hemlighet, utan föräldrarnas vetskap.

FN har inga siffror på hur många prostituerade det rör sig om, men en rapport från FN-organet Unicef konstaterade nyligen att barn riskerar att dras in i sexhandeln i de kaotiska, oorganiserade lägren.

– Folk låtsas som att det inte sker. Flickorna träffar sina bangladeshiska kunder utanför lägren. De säljer inte sex till andra rohingyer. Vår grupp håller ihop och rykten sprids lätt. Flickorna vill inte ses som smutsiga, säger Noor.

Rena, 18, har bott i lägret i tio år och tvingades in i ett äktenskap med en alkoholiserad man. Han behandlade henne illa och slog henne. När hon födde parets första barn lämnade han henne.

– Det var då jag bestämde mig för att prostituera mig. Jag var bara 16 år och var utom mig av desperation. Jag behövde pengar, säger hon.

Kvinnorna har liknande bakgrunder. De kommer från fattiga familjer och inte sällan från våldsamma relationer och saknar pengar för att försörja sig.

– Om hjälporganisationerna inte kan ge människor vad de behöver för att överleva riskerar sexhandeln att växa, säger Lisa Akerø, som arbetar med genusfrågor vid Röda Korsets och Röda halvmånens internationella federation (IFRC).

Fjortonåriga Kamry kom till Bangladesh för flera år sedan i en tidigare flyktingvåg från Burma. Hon har aldrig gått i skolan eftersom hennes familj är för fattig.

– Lägret är allt jag minns. Jag har vuxit upp här och jag har alltid varit hungrig, säger flickan, som liksom de andra inte vill uppge hela sitt namn.

När hon lämnar hyddan tar hon på sig sin svarta burka.

– Jag måste ta av den när jag träffar de bangladeshiska kunderna, men i lägret är den mitt sätt att vara anonym, säger hon.

Och USA överväger flera åtgärder mot Burma på grund av våldsamheterna mot folkgruppen rohingya. Ett alternativ är riktade sanktioner.

"Vi är allvarligt oroade över den senaste tidens händelser i delstaten Rakhine i Burma och det våldsamma agerandet mot rohingyerna", skriver det amerikanska utrikesdepartementet i ett uttalande.

Departementet anser att det är viktigt att alla som är skyldiga till våldsvågen mot den muslimska folkgruppen rohingya hålls ansvariga, inklusive icke-statliga aktörer.

USA säger också att allt stöd till Burmas militär, som redan är mycket begränsat, kommer att upphöra.