Annons
Nyheter

Så röstar stad och land

Lönenivå, utbildningsnivå och befolkningstäthet är faktorer som överensstämmer väl med hur invånarna i en kommun tenderar att rösta.
Valet • Publicerad 16 september 2018

På landsbygden dominerar S, V, C och SD, medan storstäderna är starka fästen för M, L och MP.

Annons

Lina Bjerke är inte förvånad över valresultatet. Hon är doktor i nationalekonomi och forskar om landsbygdsfrågor vid Internationella handelshögskolan i Jönköping. Under sommaren tillbringade hon tio veckor på resande fot i USA.

– Jag har verkligen förstått varför folk röstade på Donald Trump och det är samma sak här. Det räcker med att åka till Mariannelund för att se det. Det är bortglömda platser som har viljan, men inte resurserna, säger hon.

Skillnaderna mellan hur folk röstar i storstäder och på landsbygden är slående. Även om Socialdemokraterna fortfarande är Sveriges största parti och dominerar i många glesbygdskommuner så händer det mycket om man tittar närmare på statistiken.

Sverigedemokraterna växer inte bara i valet till riksdagen utan rycker framåt i allt fler kommuner. I 15 av Kristianstads 43 valdistrikt är SD största parti i kommunvalet enligt det preliminära valresultatet. Och i Näsum, norr om Bromölla har SD-partiet stöd av 33,7 procent av byns väljare och är därmed största parti i valdistriktet. Men SD går framåt i stora delar av Skånes kommunval och exempelvis Tollarp, Linderöd och Äsphult får partiet ett väljarstöd på 35,8 procent i kommunalvalet.

E22 Linderöd. ”Jag tror att SD gjorde en smart sak när de riktade in sig på att inte höja bensinpriset”, säger professor Charlotta Mellander, som forskar om utveckling av glesbygd.
E22 Linderöd. ”Jag tror att SD gjorde en smart sak när de riktade in sig på att inte höja bensinpriset”, säger professor Charlotta Mellander, som forskar om utveckling av glesbygd.

– Det är viktigt att förstå varför det sker. Man tar inte glesbygdernas utmaningar på allvar, säger Lina Bjerke.

Grovt kan man säga att ju glesare befolkningen i en kommun är desto större är tendensen att väljarna lutar åt Socialdemokraterna och Västerpartiet, eller Centerpartiet. Omvänt är Moderaterna, Liberalerna och Miljöpartiet starka i storstäderna.

Sverigedemokraternas starka ställning i det relativt tätbefolkade södra Sverige gör att de delvis faller utanför mönstret. Men lyfter man ut de södra landskapen och analyserar dem för sig så blir resultatet detsamma – ju glesare folk bor, desto starkare är SD.

– Det spelar roll var man bor, säger Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi och chef för Prosperity institute vid Högskolan i Jönköping.

Annons

Hon är noga med att understryka att de statistiska överensstämmelser hon kan visa genom sin forskning inte säger någonting om orsakssamband. Statistiken säger inte att man röstar moderat för att man tjänar mycket pengar eller att man är miljöpartist för att man bor på Södermalm i Stockholm.

Men statistiken fördjupar bilden av Sverige och underlättar förståelsen av väljarnas sympatier.

– Befolkningstäthet är ett paraply för en rad andra faktorer som utbildningsnivå, lönenivå, industristrukturer och inte minst tillgång till offentlig service. När man bor i en tätort poppar det upp en massa urbana fördelar, säger hon.

SD:s stöd är inte starkare i kommuner med en hög andel utrikesfödda invånare, däremot verkar stödet för partiet stå i relation till vågen av flyktingar som nådde Sverige 2015.

– Där man röstar på SD i högre grad tog man emot många flyktingar 2015, säger Charlotta Mellander.

Socialdemokraternas stöd i glesbygden kan ha att göra med att partiet av tradition har varit starkt i industrisamhällen och på bruksorter. När den offentliga servicen försämras riktas ilskan ofta mot det styrande partiet.

– Det finns på nationell nivå en oförmåga att se skillnaderna i behov mellan stad och land, som bilåkning till exempel. Jag tror att SD gjorde en smart sak när de riktade in sig på att inte höja bensinpriset, säger Charlotta Mellander.

– De etablerade partierna har funnits väldigt länge och det är under dem som problemen för mindre kommuner har uppstått.

TT/Kb

TT
Så här jobbar Kristianstadsbladet med journalistik: uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons