Ingen legitimation för undersköterskor
I Sverige finns det cirka 183 000 undersköterskor. De flesta arbetar inom kommunerna och de allra flesta är kvinnor.
– Det är en stor och viktig grupp inom vård och omsorg, säger socialminister Lena Hallengren (S).
För att stärka yrkets status och för att kvalitetssäkra undersköterskeyrket har den särskilda utredaren Harriet Wallberg utrett frågan och nu föreslår utredningen att det införs en så kallad skyddad yrkestitel för undersköterskor, så att det finns ett regelverk kring vem som får utföra yrket.
Om sex år
En ny undersköterskeexamen ska skapas och mellan 2025 och 2030 ska personer med äldre utbildning kunna ansöka om den skyddade titeln. Runt hälften av de som arbetar som undersköterskor i dag kommer att behöva genomgå en validering för att få den nya skyddade yrkestiteln som föreslås införas 1 januari 2025.
– Socialstyrelsen blir ansvarig myndighet. Den myndigheten kommer alltså att utfärda ett bevis för den som vill arbeta som undersköterska i framtiden, säger Harriet Wallberg.
I både Danmark och Norge däremot, men inte i Finland, har man dock gått ett steg längre och gjort undersköterskeyrket till ett legitimationsyrke.
– Den stora skillnaden är att en legitimation kan dras tillbaka, säger Harriet Wallberg.
Legitimationskriterier
På frågan varför inte även Sverige valde legitimation, vilket bland annat fackförbundet Kommunal har krävt, svarar hon:
– Vi har övervägt väldigt noga vilken möjlighet som både ger stärkt kvalitet och ökad patientsäkerhet. Det som gjorde att vi hamnade där vi hamnade är de kriterier som finns för legitimationsyrkena – som att utbildningen ska vara på högskolenivå, att man ska göra medicinska bedömningar och ansvara för patientsäkerheten – och som inte riktigt är giltiga för undersköterskor. Vi tror att vi kan uppnå samma kvalité med en skyddad yrkestitel, säger Harriet Wallberg.
I en annan utredning, som lades fram för två år sedan, yttrade sig Socialstyrelsen negativt angående legitimation för undersköterskor. Utredningen hade inte visat hur en yrkeslegitimation skulle bidra till ökad tillgång på personal. Tvärtom skulle formella kompetenskrav kunna få till följd att färre skulle vara behöriga att arbeta som undersköterska. En legitimation innebär inte heller att personen per automatik kan utföra fler arbetsuppgifter, skrev myndigheten.
