Ingen legitimation för undersköterskor

Vård Artikeln publicerades
Kvinnor utgör en väldigt tydlig majoritet av landets undersköterskor. Ett yrke som nu föreslås få skyddad titel. Arkivbild.
Foto: LEIF R JANSSON / TT
Kvinnor utgör en väldigt tydlig majoritet av landets undersköterskor. Ett yrke som nu föreslås få skyddad titel. Arkivbild.

Det blir ingen legitimation för Sveriges alla undersköterskor, men väl en skyddad yrkestitel.

I Sverige finns det cirka 183 000 undersköterskor. De flesta arbetar inom kommunerna och de allra flesta är kvinnor.

– Det är en stor och viktig grupp inom vård och omsorg, säger socialminister Lena Hallengren (S).

För att stärka yrkets status och för att kvalitetssäkra undersköterskeyrket har den särskilda utredaren Harriet Wallberg utrett frågan och nu föreslår utredningen att det införs en så kallad skyddad yrkestitel för undersköterskor, så att det finns ett regelverk kring vem som får utföra yrket.

Om sex år

En ny undersköterskeexamen ska skapas och mellan 2025 och 2030 ska personer med äldre utbildning kunna ansöka om den skyddade titeln. Runt hälften av de som arbetar som undersköterskor i dag kommer att behöva genomgå en validering för att få den nya skyddade yrkestiteln som föreslås införas 1 januari 2025.

– Socialstyrelsen blir ansvarig myndighet. Den myndigheten kommer alltså att utfärda ett bevis för den som vill arbeta som undersköterska i framtiden, säger Harriet Wallberg.

I både Danmark och Norge däremot, men inte i Finland, har man dock gått ett steg längre och gjort undersköterskeyrket till ett legitimationsyrke.

– Den stora skillnaden är att en legitimation kan dras tillbaka, säger Harriet Wallberg.

Legitimationskriterier

På frågan varför inte även Sverige valde legitimation, vilket bland annat fackförbundet Kommunal har krävt, svarar hon:

– Vi har övervägt väldigt noga vilken möjlighet som både ger stärkt kvalitet och ökad patientsäkerhet. Det som gjorde att vi hamnade där vi hamnade är de kriterier som finns för legitimationsyrkena – som att utbildningen ska vara på högskolenivå, att man ska göra medicinska bedömningar och ansvara för patientsäkerheten – och som inte riktigt är giltiga för undersköterskor. Vi tror att vi kan uppnå samma kvalité med en skyddad yrkestitel, säger Harriet Wallberg.

I en annan utredning, som lades fram för två år sedan, yttrade sig Socialstyrelsen negativt angående legitimation för undersköterskor. Utredningen hade inte visat hur en yrkeslegitimation skulle bidra till ökad tillgång på personal. Tvärtom skulle formella kompetenskrav kunna få till följd att färre skulle vara behöriga att arbeta som undersköterska. En legitimation innebär inte heller att personen per automatik kan utföra fler arbetsuppgifter, skrev myndigheten.

Fakta

Fakta: Största yrket av dem alla

Undersköterska i kommunal vård och omsorg är landets i särklass största yrkesgrupp.

Enligt utredningen om äldreomsorg (SOU 2017:21) behöver antalet personer som utbildar sig till undersköterska öka från cirka 4 000 till 16 000 per år.

Undersköterskorna utgör 90 procent av alla anställda inom den kommunala vården och omsorgen om äldre.

Gruppen är kraftigt kvinnodominerad: 92 procent kvinnor, 8 procent män.

Staten och parterna på arbetsmarknaden har som norm att alla undersköterskor ska ha gått gymnasieskolans vård- och omsorgsprogram, eller motsvarande.

Utbildning till undersköterska ges också inom komvux/yrkesvux, som arbetsmarknadsutbildning och i yrkeshögskolan (specialistutbildad undersköterska).

Trots olika utbildningssatsningar hade endast 60 procent av de anställda undersköterskorna yrkesutbildning för arbetet år 2015.

Källor: SCB och SOU 2017:21

Visa mer...