Talmannen föreslår Löfven som statsminister

Norlén ska presentera sitt förslag på en presskonferens vid 8.30 på onsdagsmorgonen, framgår av ett pressmeddelande. Omröstningen sker klockan 9 på fredagsmorgonen men L kommer att säga nej till talmannens förslag.

– Då Centern sagt nej och överenskommelsen därmed har fallit röstar vi nej till Stefan Löfven på fredag, säger Liberalernas presschef Elin Boberg.

Beskeden på tisdagen har föregåtts av tämligen låsta positioner där Centern (C) till synes stängde dörren för att samarbeta med en S-ledd regering på måndagen.

Strax efter C-beskedet hoppade även Liberalerna (L) av. Men Löfven är fortfarande öppen för fortsatta förhandlingar.

– Vi är beredda att förhandla och processa vidare för att få fram en regering, säger han.

Löfven har inte gett upp hoppet om att C kan komma tillbaka till förhandlingsbordet.

– Det finns alltid i en sådan här process en dynamik utifrån andra saker som händer.

Men Centerns partisekreterare Michael Arthursson ser inga förutsättningar nu.

– Jag har svårt att tro att vår riksdagsgrupp och partistyrelsen, i alla fall i hyfsad närtid, skulle vilja ge grönt ljus för sådana här förhandlingar igen. Det var ett väldigt stort steg att ta för oss, i förhållande till andra Allianspartier, säger han.

Löfven anser själv att S har gjort stora eftergifter i de nu avslutade förhandlingarna.

De eftergifterna ligger kvar på bordet om samtalen återupptas.

Men inom Centern är man mycket kritisk till hur S har skött förhandlingarna. Annie Lööf ska vid flera tillfällen gjort det "glasklart" att det behövs mer från S för att hennes parti skulle kunna acceptera förhandlingsresultatet.

Hon begärde konkreta löften när det gällde en mer flexibel arbetsmarknad. Där ingick ändrade turordningsregler för småföretag, inträdesjobb med lägre startlöner för framförallt nyanlända och att göra om Arbetsförmedlingen.

Lööf begärde också mer konkreta löften om substantiella skattesänkningar i närtid.

Stefan Löfven hade, enligt uppgift, gått med på mindre skattesänkningar för entreprenörer och mindre sänkningar av arbetsgivaravgiften. Han ska ha gett vaga löften om en större sänkning av arbetsgivaravgiften senare i mandatperioden.

Trots att Lööf flera gånger underströk att hon behövde mer, uppges det från Centerhåll att förhandlingarna stod helt stilla de sista dagarna. Bilden som getts från vissa håll om att Lööf först skulle ha varit nöjd med förhandlingsresultatet avvisas.

Löfven bekräftar att Lööf hela tiden var tydlig med att hon behövde ta tillbaka förhandlingsresultatet till sitt parti för att få det godkänt.

– Däremot hade vi kommit till ett förhandlingsresultat där vi som satt i rummet sade att det är så här långt vi kommer. Vi avslutade förhandlingarna, vi skakade hand och sade hej då i god ton, säger han.

Centerns Michael Arthursson anser att det går att göra olika tolkningar om vad som skedde. Det var för mycket av oprecisa utfästelser och tal om utredningar i frågor som arbetsmarknad och bostäder.

– S kommer att ha tolkningsföreträdet och vi känner att det blev mer av en tummetott, säger han.

Den tydligaste eftergiften som S gjort är att gå med på att slopa värnskatten 2019. När partiledarna för S, C, L och MP skildes åt sent natten till söndagen fanns, enligt TT:s källor, även förbättringar i LSS, generösare regler för familjeåterförening, höjda försvarsanslag och socialdemokraternas vallöfte om en familjevecka med i det som hade förhandlats fram.

Där fanns även flera förslag för skolan, avgift på kött där antibiotika överanvänts och en ny variant på det tidigare friåret – utvecklingstid för att studera eller starta företag, dessutom fanns flygskatten kvar.

– Vi kom en väldigt bra bit på väg, men det räckte inte för C och de hoppade av innan processen slutfördes, säger en källa.

Inom Liberalerna finns olika meningar om förhandlingsresultatet. Partiledaren Jan Björklund uppges ha varit nöjd, men långt ifrån alla andra i partistyrelse och riksdagsgrupp.

Slopad värnskatt, förbättrad LSS och olika förslag för skolan var krav som L fått gehör för. Men L fick inte igenom skrivningar att skolan ska förstatligas eller språkkrav för medborgarskap.