Fler former av insamlingar till välgörenhet

Välgörenhet Artikeln publicerades
Färre skänker pengar till organisationer med 90-konto enligt Svensk insamlingskontroll. Arkivbild.
Foto: Henrik Montgomery/TT
Färre skänker pengar till organisationer med 90-konto enligt Svensk insamlingskontroll. Arkivbild.

För första gången på flera år skänker privatpersoner i Sverige mindre till välgörenhet via 90-konto.

Men det totala givandet ökar, särskilt som andra former av insamlingar växer via sociala medier och privata insamlingar. Det är bra att formen vidgas, anser forskare men höjer också ett varningens finger.

Nya insamlingsformer växer på sociala medier genom privata insamlingar. Samtidigt som pengarna som privatpersoner skänker till organisationer med 90-konto har mattats av, visar statistik . Företags gåvor till 90-kontona minskar ännu starkare, medan exempelvis stiftelser och föreningar snarare skänker mer.

Traditionellt sett var privata insamlingar på nätet till en början en marginell företeelse, enligt internetforskaren Elza Dunkels.

– Det har garanterat ökat och det är ganska naturligt med någonting som startar och får uppmärksamhet och blir framgångsrikt. Då är det fler som hänger på.

Har en baksida

Elza Dunkels anser att det i grunden är positivt att det finns olika former av insamlingar men att det också har en baksida.

– Det är en fantastisk demokratisk möjlighet som verkligen har öppnat för grupper och individer som haft det oerhört svårt förut, men i kölvattnet så kommer det annat som man måste vara försiktig med och så var det kanske inte från början, säger hon och fortsätter:

– Den som skickar till en privat insamling har ingen insyn i vad det är som händer men det har man inte heller när man skickar pengar till andra organisationer alltid.

Vikande konjunktur

Varför ökningen av hur mycket pengar privatpersoner skänker till välgörenhet nu har brutits är svårt att fastställa, säger Lena Hörnblad, kanslichef på Svensk insamlingskontroll. Hon pekar på två orsaker: hushållens ekonomi och att humanitära katastrofer inte får samma genomslag.

– Vi tror framför allt att det kan vara att hushållens ekonomi har planat ut och konjunkturen är vikande, säger hon.

Att folk privat inte ger pengar till 90-konton i samma utsträckning som tidigare kan också till exempel bero på att skandaler kommit fram under åren, enligt Eva Ossiansson, varumärkesforskare på Handelshögskolan i Göteborg.

– De har skänkt pengar och sedan har det visat sig att mycket har gått till administration eller så har man haft höga chefer som visat sig använda pengarna på ett tvivelaktigt sätt. Givetvis bidrar inte det till ett förtroende vad gäller organisationerna, det är en aspekt, säger hon.

"Vissa värderingar"

Hon tror att insamlingsformer kommer ta sig uttryck på andra sätt i framtiden och att olika företag kommer ta mer plats.

– Vi kommer att få ännu fler och tydliga företag som står för vissa värderingar som aktivt kommer att driva vissa frågor där deras kundgrupp är intresserade av saker och ting. Precis som privatpersoner kommer driva det i än högre utsträckning. Det kommer att leva parallellt, sedan kommer organisationerna tvingas förändra sitt sätt i hur de ska samla in pengar, säger Eva Ossiansson.

 

Rättat: I en tidigare version av texten beskrevs det på några ställen som att ökningen av privatpersoners givande till 90-konton minskat. Det är själva givandet från denna kategori som gått ned. Däremot har det totala givandet ökat, vilket nu framgår av texten.

Fakta

Fakta: Vi skänker mindre – men mer

Statistiken från Svensk insamlingskontroll bygger på rapporter från 430 organisationer med 90-konto.

Privatpersonernas gåvor som utgör den största andelen av de totala insamlingsintäkterna (45 procent), gick ner med 0,8 procent 2018.

Företagens givande, som står för 7 procent av gåvorna, minskade med 13 procent.

Men eftersom exempelvis myndigheter, föreningar och stiftelser skänker mer ökade ändå det totala givandet under 2018 med 0,6 procent.

Källa: Svensk insamlingskontroll

Visa mer...