Underkänt till förslaget om att ta bort betyget F

Ledare
Foto: Jessica Gow/TT

Att ta bort betyget F, underkänt, löser ingenting.

Drygt 15 procent av alla elever som går ut nian kan inte söka till gymnasiet. För att bli behörig till något av de nationella gymnasieprogrammen måste man ha godkänt i kärnämnena svenska, engelska och matematik, och i ytterligare några ämnen beroende på program. Den som inte klarar kraven är hänvisad till ett introduktionsprogram, som tidigare hette individuella programmet. Tanken är att eleverna där ska söka vidare till en vanlig gymnasieutbildning. Men endast sex procent av eleverna klarar av utbildningen på tre år och avhopp är vanligt.

Den största inriktningen på introduktionsprogrammet, som samlar 14 procent av Sveriges alla gymnasister, är språkintroduktion för nyanlända elever. Men programmet fungerar inte. Nu vill Lärarnas riksförbund lägga ner utbildningen, eftersom det inte går att undervisa en klass där några är analfabeter medan andra har en bättre utbildningsbakgrund.

De elever som saknar behörighet till ett nationellt gymnasieprogram och därför aldrig kan ta studenten kommer att få mycket svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Det är förödande, både för den enskilde, och för samhället som helhet. Av de som läser introduktionsprogrammet är 70 procent män. Stora grupper arbetslösa män kan skapa problem.

Hur ska man då få eleverna att klara av ett nationellt program och skaffa sig en utbildning som leder till jobb eller vidare studier? Den socialdemokratiska tankesmedjan Tiden föreslår i en ny rapport att betyget F, icke godkänt, ska slopas, och att matematik eventuellt inte bör vara ett kärnämne. På så sätt skulle svaga elever få en chans att läsa en vanlig gymnasieutbildning.

Båda idéerna är usla. Om Sverige även i fortsättningen ska vara ett framgångsrikt ingenjörsland måste mattekunskaperna öka, inte sjunka. Att ta bort betyget underkänt är inte heller någon bra lösning. Eleven får ju inte mer kunskap för att F ersätts med ett streck. Ungdomar med otillräckliga förkunskaper kommer att behöva extra undervisning på gymnasiet, vilket sänker den generella nivån. Dessutom lär motivationen hos eleverna sjunka om de vet att de kan läsa vidare utan godkända betyg.

Tankesmedjan Tidens rapport lyfter fram det faktum att många elever mår dåligt när de inte når upp till betygskraven. Så ska det så klart inte vara. Människovärdet avgörs inte av de betyg man får i skolan. Men eleverna lär må ännu sämre av att ha genomgått en utbildning och sedan komma ut på arbetsmarknaden och upptäcka att skolan inte förberett dem alls.

 

Välkommen att kommentera Har du synpunkter på eller reflektioner kring det som sägs i texten? Välkommen att skriva en kommentar via tjänsten Ifrågasätt. Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Kristianstadsbladet och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.