Skapelsefeber i kyrkan

Sveriges kyrkor, samfund och kristna organisationer gör 18– 25 november en landsomfattande satsning på att göra klimatfrågan angelägen i både de egna leden och för omvärlden. Satsningen har rubriken "Skapelsefeber". Det är den årliga kampanjen Kyrkornas globala vecka som i år på ett särskilt sätt kopplar ihop klimat och rättvisa.

"Kyrkornas speciella bidrag i miljöarbetet finns i tron på att Gud skapat jorden och att det Gud skapar är gott och värt vår respekt och lovsång. Eftersom människan har fått ansvar att skydda skapelsen finns det en teologisk motivering för kyrkornas engagemang för klimatet och andra miljöfrågor. I sin syn på miljö- och klimatfrågorna utgår kyrkorna från ett helhetstänkande, vilket innebär en betoning av breda samtal och samarbete mellan naturvetare, samhällsvetare, politiker, företrädare för näringsliv och naturligtvis teologer." Så står det i ett nyligen antagit handlingsprogram från Sveriges Kristna Råds arbetsutskott.

I Kristianstad kommer Kyrkornas Globala Dag att uppmärksammas i Vilans församlingshem i dag.



Under hösten har en grupp med deltagare från olika kyrkor och församlingar träffats några gånger för att samtala kring Bibeln, Klimatet och Rättvisan. Vi har samtalat om vilka praktiska konsekvenser ett liv i solidaritet med både människor och den övriga skapelsen kan ta. Här bör vi akta oss för att skapa en ny "syndakatalog" där vi föreskriver varandra hur man skall leva. Men vi bör gärna uppmuntra varandra till en förändrad livsstil i fråga om mat, resor och annan konsumtion. Aposteln Paulus gamla visdomsord känns synnerligen aktuella: "Det goda som jag vill, det gör jag inte, men det onda som jag inte vill, det gör jag."

Om jorden är Herrens då får vi inte förstöra den på det sätt som sker i dag. Det är en synd som vi alla är delaktiga i. I 1 Mos. 2:15 får människan befallningen att bruka och vårda jorden, inte att förstöra den. Klimathotet berör oss i Sverige, men allra mest drabbas våra medmänniskor i den fattiga världen. Öknar breder ut sig samtidigt som översvämningar sköljer bort områden där miljontals människor lever. Vilket ansvar har vi för dem?

Det allra viktigaste för oss som kyrkor och kristna är budskapet om en god skapelse till för alla. För oss handlar klimatförändringarna därför också om rättvisa. Förändringarna beror på hur vi i väst lever samtidigt som den fattiga delen av världen drabbas hårdast, säger Karin Wiborn, missionsföreståndare i Svenska Baptistsamfundet och vice ordförande i Sveriges Kristna Råd, som är huvudarrangör av Kyrkornas globala vecka. Vi vill bidra till att hejda klimatförändringarna både genom att tala med makthavare och börja förändra vår egen livsstil.



Var finns de kristna i dag? Många goda krafter samverkar i dag i kampen för miljö och rättvisa. Då bör de kristna bekännarna finnas i främsta ledet. Det finns också en god tradition av positivt samhällsengagemang inom de kristna kyrkorna. Sjukvården på medeltiden sköttes av klostren, kampen mot slaveriet och mot dryckenskapen på 1800-talet leddes ofta av väckelsepredikanter. U-landsbiståndet uppfanns av den kristna missionen, långt före Sida. I dag är det inte minst de globala miljö- och rättvisefrågorna som utmanar oss till omvändelse och uppbrott från invanda mönster.

Bibeln talar om förlåtelse för den som bekänner sin synd och ångrar den. Nog måste det också gälla miljösynder, för den som är villig att vända om!? Den kristna tron ger oss också grund för ett hopp som inga katastrofer i världen kan ta ifrån oss. Det kanske är vårt viktigaste bidrag i kampen för vår jord, en tro som inte ger upp i motgångarna.

Kyrkornas Globala Dag är finalen på höstens ekumeniska samlingar kring dessa frågor. Vi hoppas och ber att medvetenheten och engagemanget skall sprida sig.



Bo Olsson