En ny sydregion blir en ”snackis” 2012; heta känslor möts av kalla fakta.
”Blekinge är som Grekland i EU”, sa Leif Pagrotsky (S), som gett Grekland goda råd, samtidigt som den usla landstingsekonomin nekade landstingsstyrelsen ansvarsfrihet. Inför S-raseriet sträckte sig Pagrotsky i sina fulla 1,60: ”Jag tänker förstås på skärgården som är vackrare här än i Grekland”! Hur han nu kunde se det i november-rusket?
Men värre blev det. Dagens Samhälle (SKL-organ) publicerar landstingens resultat. I absoluta botten Blekinge; minus 647 kronor per invånare. Kronoberg plus 436, Kalmar plus 321 kronor, Region Skåne minus 199 kronor. Bäst är Jönköping plus 898.
Blekinge har inte ”alla hönsen hemma”. Platsar länet med så usel ekonomi, rekordhög skatt 11,51 mot Region Skånes 10,39, många klagomål på vården och en landstingsstyrelse som inte beviljats ansvarsfrihet och inte ens haft vett att avgå i en ny storregion? Tänk om en fotbollsspelare efter rött kort skulle kunna fortsätta för att laget inte ville att han skulle utvisas. Blekinges ordförande sa, att partiet ville han skulle stanna! Revisorerna struntade han i.
Även i Region Skåne finns frågetecken. Regiondirektören Sören Olofsson höjdes till skyarna liksom hans lön till 175 000 i månaden. Några månader därefter sparkas han till en kostnad för skattebetalarna på cirka 3,5 miljoner kronor utan att regionordföranden Pia Kinhult (M) lämnar en förklaring. Att konsensus om öppenhet skulle saknas är inte troligt. Om sådan pratar man sig samman. Offentlighetsprincipen bestämmer.
Blekinges landstingsdirektör Jan Svanell, Kristianstad, lämnade också hastigt när krisen slog till slog till och ansvarsfrihet vägrades.
När börsbolag byter vd kräver börsen offentlig förklaring. Ännu tuffare är marknadens aktörer. De som satsar ska få veta skälen. Varför skulle inte skattebetalarna – som försörjer landstings- och regionchefer (till och med deras avgångsersättning och miljöchefens hyra av privatflygplan!) – få samma vetskap?
Tydligen förstår inte Pia Kinhult, att hon är skyldig att öppet redovisa varför man först höjer regiondirektören till skyarna för att några månader senare skilja honom från jobbet. Att hennes kollega i Blekinge Kalle Sandström skulle begripa det är väl uteslutet; han har inte ens ansvarsfrihet!
I Blekinge byttes landstingsdirektören på stalinistiskt sätt. En tjänsteman pekades ut av landstingsstyrelsen och efterträdde raskt Svanell, som avgick innan han hann fä sparken.
Det finns starka skäl för en sydsvensk storregion. Men det handlar inte bara om kvantitet – att få så många skattebetalare som möjligt – utan också om kvalitet – att få kompetenta politiska beslutsfattare och chefstjänstemän som klarar sina uppgifter.
Både Skåne och Blekinge har en del att lära.