Det är enkel matematik

Är det någon som kommer ihåg de lata grekerna? Det var inte många månader sedan tidningarna fylldes av historier om alla absurda förmåner som grekerna lär ha kunnat utnyttja. Busschaufförer som åkt till jobbet på arbetstid, lokförare som fått en premie per körd kilometer, statstjänstemän som fått bonus för att de använt kopieringsapparaten. Och till råga på allt vägrade grekerna höja pensionsåldern från 61 till 63 år!

Exakt vad som var sant var svårt att sålla ut. Men den som följde rapporteringen kunde lätt få bilden att grekerna, till skillnad från oss svenskar, vägrade ta ansvar för landets ekonomi.

På distans är det lätt att känna sig rekorderlig och raljera över andras påstådda lathet. Men idén om ett gemensamt ansvar för statsfinanserna verkade vara bortblåst när statsminister Fredrik Reinfeldt tidigare i veckan råkade yppa att fler svenskar borde vara beredda att arbeta en längre tid av livet, kanske ända till 75-årsåldern.

”Slaveri”, hävdade Aftonbladets kulturchef Åsa Linderborg. ”Provocerande”, var svaret från riksdagsledamoten Tomas Eneroth (S). I tidningarnas kommentarsfält och på Twitter frodades kommentarer av typen: ”När han slutar som politiker tycker jag han kan skola om sig. Förslagsvis till vårdbiträde.”

Men Reinfeldts poäng var förstås inte att äldreboendena ska skötas av 70-åriga vårdbiträden. Det är knappast heller vad Socialdemokraternas tidigare partiledare Mona Sahlin såg framför sig när hon härom året nämnde att pensionsåldern måste höjas. Vad Reinfeldt påpekar i intervjun i Dagens Nyheter är helt enkelt att det finns personer som vill och kan byta yrke mitt i livet och jobba längre – och att det borde uppmuntras.

I grunden handlar det om enkel matematik. Svenskarna lever allt längre. Enligt tyska och danska forskare har barnen som föds i Västvärlden i dag en femtioprocentig chans att fylla hundra år. Om hälften av barnen som föds nu uppnår hundra års ålder håller det inte att de börjar arbeta när de är 27 och går i pension när de är 65. På något sätt måste de produktiva åren bli fler.

Dels handlar det om att uppmuntra människor att våga skola om sig och stanna kvar i arbetslivet. En mer flexibel pensionsålder skulle förhoppningsvis också förbättra arbetsgivarnas inställning till äldre personal. I dag kan det vara svårt att byta jobb redan i 50-årsåldern, trots att man då ofta har mer än ett dussin produktiva år framför sig.

Dels handlar det om att sänka trösklarna för ungdomarna som är på väg in. I dag är etableringsåldern – den ålder då 75 procent av en ålderskull är sysselsatt – så hög som 27–28 år. Det är lätt att romantisera de fria, härliga ungdomsåren, men tillvaron är knappast rosaskimrande om man är 24 år, bor hemma hos mamma och pappa och försörjer sig på enstaka ströjobb.

Hittills har det varit mycket snack och lite verkstad från regeringens sida. Nu gäller det för Fredrik Reinfeldt att följa upp sina funderingar med konkreta förslag.