Kassaskåpssäkra vinstmaskiner

LIBERAL

Riksbanken meddelade på torsdagen att man sänker styrräntan med förväntade 0,25 procentenheter. Räntan ligger nu på 1,5 procent, lika mycket som för ett år sedan.

Affärs- och sparbankernas räntemarginal ligger däremot nästan en procentenhet högre än för ett år sedan, vilket inte enbart beror på att deras finansieringskostnader har ökat.

Beskedet från exempelvis Nordea i går är representativt för hur det fungerar: kunderna kan räkna med sänkta sparräntor, men inte omedelbart sänkta låneräntor.

Bankerna gör med ett större räntenetto rekordvinster, ökar utdelningen till sina ägare och avsätter bonusbelopp som får finansminister Anders Borg (M) att gå i taket.

Finansministerns kritik är inte enbart populistisk. Konkurrensen i bankvärlden är bristfällig. Gapet mellan in- och utlåning är uppenbarligen för stort när till exempel Swedbank under 2011 kunde öka räntenettot från 3 till 19 miljarder kronor.

På finansdepartementet anser både Borg och finansmarknadsminister Peter Norman (M) att bankerna är underbeskattade. De säger sig överväga momsbeläggning av hela branschen.

Det må så vara. Men att öka skatteuttaget är ingen dunderkur för ökad konkurrens. Det medför inte med automatik lägre lånekostnader för bankkunderna. Snarare är det ett recept på motsatsen. Den höjda skattekostnaden lär omedelbart stjälpas över på låntagarna. Så vad göra?

Företag ska gå med vinst. För bankerna finns ett alldeles särskilt skäl för det. Deras roll är att vara trygga hamnar även när krisens stormvindar drar fram. Stabila banker är en förutsättning för det sunda risktagande som nyinvesteringar, innovationer och företagande bygger på.

Statens ansvar är att med tuff konkurrenslagstiftning se till så att inte ens bankbranschen får status av skyddad verkstad. I detta ansvar ligger både öppenhet om förutsättningarna, och ansvarsfull kritik. Detta är finansminister Borg bra på. Men inte ens han kan prata ner räntenettot. Det är först när bankkunderna påtagligt visar att de är missnöjda och någon bank tar på sig rollen som prispressare, som något kan hända.

Sverige behöver kassaskåpssäkra banker. Om de står stadiga blir det enklare både att skapa välstånd och att sprida välfärd. Passiva bankkunder har sig själva att skylla för att bankerna inte känner någon press att låta Riksbankens styrränta verkligen styra räntenivåerna. Enligt en undersökning som Dagens Nyheter gjort har bara 7 procent bytt bank under de tre senaste åren.

Det är inte så svårt att byta bank. Fler borde prova – och inse hur kassaskåpssäker vinsten med det är.