Varför vi är i Afghanistan

På den andra visas en långt allvarligare uppsättning för en liten men initierad publik. Den pjäsen blir aldrig en publikfavorit. Handlingen är rå, aktörerna sjaskiga, nästan alltid cyniska och inte sällan korrumperade.

Teatercheferna, de politiska partierna, marknadsför därför bara föreställningen om Sörgården. Recensenterna, medierna, är aldrig inbjudna till den allvarligare föreställningen, och de källor som vet att berätta något är opålitliga. I utrikespolitik är osanningar inte omoraliska utan alltid försvarbara av diplomatiska skäl.

Men vi alla i publiken har ett eget ansvar. I Sverige arbetar många med ett moraliskt engagemang för att skapa en bättre värld. Detta understöds på tidningarnas ledarsidor och i mediernas nyhetsrapportering och påverkar svensk utrikespolitik och partierna på ett starkt och positivt sätt. Samtidigt leder alla moraliska imperativ till att problemen med att förändra en komplicerad verklighet och de kompromisser vi tvingas till, sällan tål att redovisas offentligt.

Vissa debatter blir omöjliga att föra, som till exempel frågan om vårt engagemang i Afghanistan. Motståndarna intar en moralisk ståndpunkt, antingen av pacifistiska skäl ("krig är alltid fel") eller politiska ("det är fel att stödja USA:s krig"). Därför söker även de som försvarar insatsen stöd i moraliska argument. Ett är att vår insats bidrar till att afghanska flickor får gå i skolan. Ett annat att vi bygger ett demokratiskt afghanskt samhälle. Ett tredje att vi skyddar västvärlden mot terrordåd. Inget av dessa är övertygande. Svenska Afghanistankommittén driver skolor i områden där de militära insatserna knappast påverkar läget. Av de resurser som ges den afghanska regeringen leder nästan inga till önskade effekter. Lyxvillor till krigsherrar snarare än skolor är resultatet.

Sanningen är att vi med vårt militära engagemang i Afghanistan betalar priset, om än det lägsta möjliga, för att behålla ett amerikanskt engagemang i Europa. Så länge vi inte vet hur Ryssland utvecklas är EU berett att betala för att hålla samman Nato.

Nu stundar en stor offensiv mot Kandahar i södra Afghanistan där amerikanerna sätter in ytterligare 30 000 soldater. Till hösten kommer man troligen att beskriva resultatet som en avgörande framgång och därefter lämnar USA landet i god tid före presidentvalet 2012. Efter vårt eget val i september kan nog svenska politiker börja berätta att vår egen insats inte är av evig karaktär. Det vore bra om de samtidigt öppet erkände Natos fortsatta roll för vår egen säkerhet.

För övrigt anser jag att Gotland måste förvaras.