Kampen mot terrorn – ett gemensamt ansvar

När 00-talet sam-manfattades lyfte många fram hur världen förändrats efter den elfte september 2001. Sedan dess européer och amerikaner lärt sig leva med återkommande terrordåd och ständiga säkerhetskontroller.

De senaste dagarna har det också blivit tydligt att den islamistiska terrorn följer med in i 10-talet.

På fredagen attackerades Kurt Westergaard, en av tecknarna bakom Muhammedkarikatyrerna i Jyllands-Posten, av en 28-årig somalier.

Westergaard klarade livet genom att gömma sig i sitt badrum som gjorts om till ett säkerhetsrum.



Enligt den danska säkerhetspolisen PET finns nu misstankar om att mannen ha varit involverad i terror relaterade aktiviteter i Östafrika – men före attacken på tecknaren fanns uppenbarligen inte anledning att gripa honom.

Bara några dagar tidigare, på jul dagen, ertappades den 23-årige nigerianen Umar Farouk Abdulmutallab med att föra med sig sprängmedel på ett flygplan mellan Amsterdam och Detroit. Också i det fallet har det funnits varningstecken: Abdulmutallabs far hade informerat den amerikanska ambassaden i Lagos om sonens radikalisering. Samtidigt har det saknats skäl nog för att gripa honom.

Som ett brev på posten diskuteras nu skärpta säkerhetsrutiner. I Danmark ifrågasätts hur somaliern kunde komma i närheten av den hotade – hade polisen inte gjort sitt jobb?

Runt om i Europa pratar man om att stärka säkerhetsrutinerna på flygplatserna: resultatet lär bli hårdare regler för vätskor, obligatorisk kroppsskanning och längre köer.



Men den typen av åtgärder kan visa sig illusoriska – och samtidigt så integritetskränkande att de hindrar ett fritt samhälle. Westergaard har själv påpekat att han inte velat ha en så omfattande säkerhetsapparat omkring sig att han hade behövt offra sitt privatliv.

Och om flyget görs ännu säkrare mot våldsdåd kan terroristerna gå vidare till andra arenor där många människor rör sig, som tåg, fartyg, broar eller arenor.

Risken är också att terrorn leder till ökad rädsla och fördomar mot muslimer, något som bara spelar terroristerna i händerna. Vad man inte får glömma i sammanhanget är det faktum är att det islamistiska våldet till största delen drabbar muslimer. Enligt en ny studie från amerikanska militärakademin West Point – Deadly Vanguards: A Study of al Qaida's Violence Against Muslims – var endast femton procent av alla al-Qaidas offer under åren 2004 till 2008 västerlänningar. Långsiktigt måste terrorn hejdas genom ett ökat internationellt samarbete. Nu tycks omvärlden till sist få upp ögonen för det sönderfallande Jemen, där Abdulmutallab ska ha fått sin träning. Bland annat har Storbritannien och USA kommit överens om att finansiera en polisstyrka i landet.

Den typen av initiativ behövs. Om kampen mot terrorn ska kunna bli mer effektiv måste den betraktas som ett gemensamt, internationellt ansvar.