Debatten om Gud

Gud finns. - Hur vet vi det? - Det står i bibeln. - Hur vet vi att allt som står i bibeln är sant?

- Bibeln är Guds ord.

Detta är ett klassiskt exempel på cirkelbevis, vilket innebär att man förutsätter det som ska bevisas. Det är ofta använt i religiös och politisk debatt, eftersom det spar tid och kraft och minskar risken för intellektuell överansträngning.

Sorgligt att säga finns ett cirkelbevis också hos den franske filosofen Descartes; men han använde det för att spela from och slippa förföljelse från kyrkan. Drottning Kristina lockade Descartes till Stockholm hösten 1649. Hon tvingade honom att stiga upp klockan fem på morgnarna för att diskutera filosofi i de kalla salarna på slottet. Denna hårda behandling gav honom lunginflammation och han avled den 11 februari 1650.

Så Sverige tog livet av 1600-talets viktigaste filosof. De många svenskar som far till Frankrike på vinresor, och riskerar att träffa filosofiskt kunniga vinhandlare, bör dölja sin etniska identitet genom att uppträda som skåningar, vilka från filosofisk synpunkt har bättre anseende i Frankrike.

Detta far mig i minnet när jag ser att det religionskritiska förlaget Fri Tanke utgett en nyutgåva av Ingemar Hedenius bok Tro och vetande, från 1949. Hedenius var professor i praktisk filosofi, låt vara i Uppsala. Boken består av en rad artiklar han publicerade i DN från 1947. Den är det viktigaste i svensk religionsfilosofisk debatt under 1900-talet. Publiceringen är en välgärning; det vore förfärligt om Hedenius blev bortglömd.

De intresserade har väl läst den omskrivna boken The God Delusion av den engelske molekylärbiologen Richard Dawkins. Den kritiserar religion ur ett evolutionistiskt perspektiv, roligt – men ytligt. Ingen annan bok jag läst har något av den logiska skärpan hos Hedenius. Han menar att den religiösa förkunnelsen uppträder med krav på att budskapet ska vara sant, och begripligt, i någon intellektuell mening. Från den synpunkten analyserar han kristendomens grundtankar och visar att de inte möter den moderna logikens krav på att vara begripliga och fria från motsägelser.

Biskoparna blev upprörda över Hedenius bok, men hade i sina motargument ingen kontakt med logik.

En modern religionsfilosof, Peder Thalén, kritiserar Hedenius i sin doktorsavhandling Den profana kulturens Gud. Han menar att Hedenius inte förstår det religiösa tänkandet. Men Thalén förstår nog inte att Hedenius inte kritiserar människor för att de tror; han kritiserar kristendomens krav att den religiösa tron ska ses som kunskapskälla. Det är det som är det intellektuella problemet. Hedenius skriver om grunderna för vad vi kan veta, och inte veta.

De som ogillar det logiska sättet att tänka får väl hitta ett annat.



Nils-Eric Sandberg är f d ledarskribent i DN och publicist i ekonomiska och filosofiska ämnen.