ººRegion Skånes bokslut för 2009 är överraskande glad läsning. Igen.
Att regionen för tredje året i rad lyckas få ihop ekonomin, samtidigt som vårdköerna har kortats, borde vara tillräckligt för att låta den sittande femklövern få förnyat mandat i höstens regionval.
Regionen har nämligen i alla år varit ett sorgebarn. Trots stora teoretiska möjligheter att effektivisera och förbättra verksamheten har gamla revirstrider förefallit omöjliga att lösa.
I stället för att göra som oppositionen önskat och höjt skatten har verksamheten trimmats och konkurrensutsatts. Framför allt har Hälsoval Skåne slagit väl ut.
För skåningarna har friheten blivit lite större, samtidigt som skattenivån har hållits nere. Med Femklövern växer Skåne.
Det går bara att ana hur stort underskottet skulle ha varit om inte dessa åtgärder hade vidtagits, alternativt med hur mycket skatten hade höjts.
Mer oroväckande är det lilla intresse regionstyret har visat för hela Skåne. Att göra satsningar i sydväst är enkelt och populärt, men balansen i Skåne kräver att regionen tar särskild hänsyn till att förhållandena i framför allt nordöstra Skåne behöver regionalt stöd.
Visst, pågatågssatsningen är på gång, utbyggnaden av E22 likaså. Men bäggedera framstår mest som pliktskyldigt understödda. De hade kunnat göras mer kraftfulla. Samtidigt hade regionen kunnat slå fast att flygplatsen i Everöd är av så pass stort intresse att man inte tar sin hand ifrån den.
Att regionen på samma sätt inte sätter ned foten i den viktiga frågan om var i Skåne man vill att en snabbtågsförbindelse byggs gör att det beslutet – om det blir något – riskerar att överlåtas åt andra. Det vore lika olyckligt som om en bana för höghastighetståg inte drogs så när Skånes huvudstad som möjligt.