ººValåret 2010 vill Österängsgymnasiet i Kristianstad inte släppa in de politiska ungdomsförbunden lika ofta som förr. Av byråkratiska skäl, säger man. Man klarar helt enkelt inte av att organisera det.
Detta upprör Moderata ungdomsförbundet. I år är andelen förstagångsväljare rekordstor. I Kristianstad är det så många som 4 400. Många av dem går på gymnasiet, som följdriktigt är en lika attraktiv kampanjplats för ungdomsförbunden som någonsin tidigare.
Att då bara få tillstånd att kampanja på skolan en enda gång fram till valdagen i september 2010 måste kännas som en stor motgång.
"Under de tio senaste åren har det aldrig förr varit ett problem att låta MUF kampanja. Att skylla på byråkrati är en dålig ursäkt", tycker MUF-ordföranden Erica Buneck.
Det är bara att hålla med.
Det hade varit bättre om förändringen hade gjorts ett år då det inte är val. Och med en annan motivering. Begränsningen är nämligen olycklig för att inte säga oförståelig om den enbart beror på bristande resurser. Om den däremot hade varit ett övervägt val för att se till så att ungdomsförbunden får möjlighet att sprida demokratiskt engagemang i skolans hägn, men inte nödvändigtvis helt på egen hand, hade det varit annorlunda.
Ungdomsförbunden har särbehandlats av skolorna i många år. De har ansetts vara särskilt viktiga för samhällsdebatten. Detta kan i och för sig ifrågasättas i dag, men oavsett detta är frågan varför ungdomsförbunden ska ha obegränsad tillgång till skolornas lokaler och elever för att kampanja på egen hand, överhuvudtaget.
Skolans samverkan med det omgivande samhället är viktig. Men den ska ske på skolans villkor, för elevernas bästa.
Låt partierna komma till skolan, ofta – och oavsett vilka åsikter de vill torgföra. Men låt det ske i organiserad form.