Politiker styr inte alltid bäst

Förra veckan blev det känt att regeringen inte kunde låta bli. När nya styrelseordförande nu ska utses i de tre public service-bolagen, SVT, Sveriges Radio och Utbildningsradion, väljer man att backa. Traditionen med att utnämna före detta politiker till toppjobben återuppstår, fullt ut.

Tidigare Folkpartiledaren Lars Leijonborg blir ny ordförande för UR, tidigare statsrådet Lars Engqvist (S) kvarstår som ordförande för SVT och Agneta Dreber, tidigare borgarråd i Stockholm för Stockholmspartiet och senare medlem i FP:s partistyrelse får leda SR.

Frågan om vem som sitter i våra statliga mediebolags styrelser är känslig. Det granskande uppdraget kräver att inte minsta misstanke får finnas om att uppdraget i någon liten detalj skulle kunna vara politiskt styrt.

Det är därför beklagligt att allianspartierna har gett upp professionaliseringsambitionen.



En reflexion kopplad till detta är att det kan vara lika olämpligt med politiker i offentligt ägda bolags styrelser även i andra sammanhang

Det offentliga äger många bolag, på alla politiska nivåer. Och det är inte självklart att alla styrelseledamöter i varje offentligt bolag måste hämtas från de politiska partierna. Tvärtom. Kompetens finns på andra håll. Och även i offentligt ägda bolag som sysslar med annat än medial granskning kan det väckas misstankar om att bolagen används för politiska syften. Demokratin blir inte fullt så öppen som den skulle kunna vara.

Så fungerar det i några företag på statlig nivå. I Vattenfalls styrelse till exempel. Med det finns också exempel på motsatsen: i Svenska Spel är tidigare statsrådet Margareta Winberg (S) styrelseordförande.

På kommunal nivå är det mer homogent. Där är regeln att bolagsstyrelserna ska vara politiskt tillsatta. I Kristianstads kommun är ordföranden politiker i sju av nio bolag. Det är inte säkert att det är det bästa för företagandet.



Frågan är inte heller marginell. Staten är med sina 54 företag landets största företagsägare. Lägg till detta 2 regioner, 18 landsting och 290 kommuner, som var och en äger ett antal bolag så går det att få en uppfattning om hur stor frågan är.

Den nuvarande borgerliga majoriteten i Stockholms läns landsting har under mandatperioden konsekvent ersatt politiskt tillsatta styrelser med "professionellt" tillsatta, det vill säga yrkesmässig kompetens har fått gå före partipolitisk kvotering. Det kan fler göra. Det vore till och med rimligt om fler gjorde.