Reklambombads klagan

ººAtt det kommer reklam i alla mediekanaler – och i allt fler kreativa former – är naturligt. Precis som att den som vill ska kunna säga "reklam, nej tack", och också respekteras för det. På brevlådan, i nixregistret eller mejlkontot.

Ofta är det så, men – som Ekot rapporterade i går – anmälningarna om oetisk direktmarknadsföring ökade kraftigt under 2009.

Och visst, ibland blir det helt enkelt för mycket, till och med för mig. Som i går.

Jag brukar få reklam per mejl. Det kan vara kul. Oftast är det trist. I reklamen finns alltid en länk som man kan klicka på för att "avanmäla sig" från mejllistan. Nota bene: Jag har aldrig anmält mig. Men så är det. Efter att ha klickat får man en ny fråga om det verkligen kan vara sant att man inte vill ha fler utskick, och ombeds kryssa i en viss ruta, om man "nu verkligen" inte vill ha fler mejl. Nog sedan? Inte då. Strax efteråt landar ett mejl i lådan:

"Bäste läsare,

Du har sagt upp din prenumeration.

Om du sade upp den av misstag, klicka på länken nedan för att ångra uppsägningen.

Om du vill prenumerera i framtiden kan du använda samma länk."

Och så, bara som ett litet förtydligande:

"Från och med nu kommer du inte att få någon e-post från oss."

Det framstår som desperat.

Nix, nej, no, ei, non, nein, njet!

Vill inte. Förstått!