Protesterna kan börja

I dag möter Sverige Israel i tennis i Malmö. "Jaha", borde vara en rimlig och lagom avvägd reaktion. Idrott är kul, ofta spännande. En Davis Cup-match på den nivå det handlar om nu är vanligen det inte. Men så, ibland, hettar det plötsligt till och idrotten blir en tydligare del av det omgivande samhället. Om omständigheterna är de rätta.

Förtvivlat upprepade Sveriges olympiska kommitté inför Peking-OS den gamla besvärjelsen om att idrott och politik inte hör ihop. Det är klart att de gör, åtminstone när det idrottas i sammanhang där nationen, inte laget eller individen, tävlar. Att representera Sverige idrottsligt innebär mer än att bara kunna träffa en boll.

Mot denna bakgrund är det beklämmande att våra landslagsmän har så lite att säga till försvar för de värden vi värnar i Sverige.



Israel är den enda demokratin i Mellanöstern. Det innebär inte att israelernas agerande ska accepteras fullt ut. Det finns all anledning att framföra kritik mot exempelvis agerandet på Gazaremsan, eller för brotten mot folkrätten. Men att stoppa en match med Israel samtidigt som man accepterar att Sverige möter diktaturer är ologiskt.

Kristianstad hoppas 2011 stå värd för VM i handboll. Om Algeriet, Kuba och Saudiarabien kvalar in kommer det då att höjas röster från samma läger som nu vill stoppa matchen i Malmö för att dessa länder inte ska få komma hit? Knappast.

Att demonstrera är en rättighet. Det fria ordet får inte kväsas, yttranden inte tillåtas beroende på vilken åsiktskonjunktur som råder.

Dessvärre finns det bland dem som agerar mot tennismatchen i Malmö de som är varken demokrater eller intresserade av någon dialog. Tvärtom står våld högst upp på deras dagordning.

Den autonoma vänstern har för vana att kapa demonstrationer av den typ som planeras till på lördag och göra dem våldsamma. Så var det under EU-toppmötet i Göteborg 2001, så var det under European Social Forum i Malmö i höstas. Det är inte särskilt förvånande att dessa grupper inte har velat delta i planeringen av ett icke-våldsarrangemang inför Malmötennisen, om man säger så.

Denna gång får vänsterextremisterna dessutom sällskap av nynazister. Kamratskap Karlskrona, "Blekinges autonoma nationalister", ställer solidariskt upp.

Antisemitismen kommer att frodas.



Därutöver kan man undra hur många av de övriga demonstranterna som samtidigt kommer att kritisera Hamas. Om detta inte görs lär de palestinska extremisterna och våldsfanatikerna använda händelserna i Malmö under de närmaste dagarna i propagandasyfte: Se vilket brett stöd vi har i vår kamp.

Så förlängs våldet i Mellanöstern, så görs palestiniernas lidanden ännu svårare.

Nej, matchen ska självfallet spelas. Och det bästa demonstranterna kan göra är att ta avstånd från revolutionsromantikerna, avväpna dem både fysiskt och psykiskt.

Med våldets parlament på Malmös gator förlorar Sverige dessvärre matchen oavsett hur det går i tennisen.