ººAftonbladets publicering av en opinionsartikel om organhandel (17/8) har väckt avsmak. Kritikerna menar att den sprider klassiska antisemitiska myter. Aftonbladet å sin sida menar att artikeln medvetet missförstås.
Om detta må man tvista. Den som läser mellan raderna ser obehagliga insinuationer, den som nogsamt läser varje komma kan hävda att inga ogrundade uppgifter har publicerats.
Det principiellt intressanta i härvan är att Sveriges ambassadör i Tel Aviv, Elisabeth Borsiin Bonnier, i ett pressmeddelande tog avstånd från publiceringen – å hela svenska folkets vägnar. Hon har därmed lagt sig i en publicering på ett sätt som är främmande för svensk presstradition och yttrandefrihet.
Ambassadören må vara påverkad av att Israel krävt av Sveriges regering att offentligt ta avstånd från artikeln, vilket skulle kunna göra uttalandet förklarligt om än fortfarande förkastligt. Bättre hade varit om hon omedelbart hade dragit en lans för pressfriheten. Utrikesminister Carl Bildt (M) har tvärtemot ambassadören just konstaterat att publiceringen inte är en sak för regeringen.
Att S KU-anmält UD:s hantering framstår i sammanhanget som ett olustigt sätt att profitera politiskt på händelsen.