EU-parlamentet styr vår vardag

Ett snackeforum. En lam anka. En gubbhylla. Ett Kalle Anka-parlament. Ja, det cirkulerar många fördomar om att Europaparlamentet är maktlöst. Men det är bara fördomar. I 30 år har vi haft direkta val till Europaparlamentet. Och sedan 1979 har parlamentarikerna fått alltmer att säga till om.

En mycket stor del av de lagar som riksdagen fattar beslut om, härrör från EU-direktiv och EU-förordningar. Även kommunernas verksamhet berörs. Enligt Sveriges Kommuner och Landsting berörs 60 procent av de kommunala besluten av EU-regler.

Och de flesta av dem har i sin tur Europaparlamentet beslutat om – flera år innan de dyker upp i Sveriges riksdag eller i kommunerna.

Parlamentet och ministerrådet är i dag EU:s två så kallade lagstiftande kamrar. Det är EU-kommissionen som lägger förslagen till nya direktiv och förordningar, men på de flesta områden krävs det i dag en kompromiss mellan parlamentet och rådet för att anta dem. Det kallas medbeslutande.

Parlamentet beslutar dessutom om EU:s budget tillsammans med rådet, och har också ansvar för den demokratiska kontrollen av de andra EU-institutionerna.

Många av direktiven berör vår vardag, direkt eller indirekt.

Det kan handla om miljöfrågor som utsläpp till vatten, luft och mark, eller juridiskt ansvar för miljöförstörande verksamhet. Det kan handla om folkhälsofrågor som tobak och alkohol, eller arbetsmiljöfrågor som exponering för asbest och buller. Det kan handla om att göra leksaker säkrare eller om att förbjuda farliga färgämnen i livsmedel. Det kan handla om jämställdhet och icke-diskriminering, eller att förbättra föräldraledigheten för miljontals europeiska kvinnor.

En stor del av besluten rör den inre marknaden: fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och medborgare. Mobiltelefontaxorna för samtal mellan EU-länder, där EU nu satt ett tak. Telekomdirektivet, där svenska parlamentariker nyligen vann en rejäl seger. Och det var i parlamentet som initiativet togs till att fasa ut de vanliga glödlamporna, en av våra verkliga energitjuvar.

Med det nya Lissabonfördraget får parlamentet än mer makt. Då blir medbeslutande huvudregel. Med det nya fördraget blir antalet så kallade rättsliga grunder där parlamentet blir medbeslutande ungefär dubbelt så många som i dag.

Bland annat får då parlamentet mer inflytande inom det snabbt växande polissamarbetet och det rättsliga samarbetet. Där är europeiskt samarbete en absolut nödvändighet för att bekämpa den gränsöverskridande brottsligheten.

Jordbrukspolitik är det andra området där parlamentet får verklig makt. Nu får alltså svenska politiker en verklig möjlighet att påverka de enorma, snedvridande stöden till Europas jordbrukare.

Det finns alltså dubbelt så många anledningar att rösta i EU-valet i år!



Marianne Ekdahl är fri skribent och kommunikationsansvarig på ESS Scandinavia.