Återvinn Renhållningen

Har det inte varit usla affärer så har det varit en mer än acceptabelt självsvåldig ledning. Kommunen har fått skjuta till många rara skattekronor, omkring 40 miljoner. Kommuninvånarna betalar den högsta renhållningsavgiften i Skåne.

Efter att Svenskt Näringsliv i går presenterat rapporten Återvinn avfallsmarknaden! får man hoppas att blåsten tar i på nytt.



Kritiken mot de kommunala återvinningsbolagen är kraftig, generellt sett. Här anas systemfel, orsakade av en ovilja att släppa en lukrativ marknad. Några miljöargument mot ett bevarande av den kvardröjande monopolställningen för att hantera hushållsavfall och "jämförligt avfall" finns inte. Tidigare avregleringar visar att avfallshanteringen gynnas av konkurrens och öppenhet.

De kommunala renhållningsbolagen är dessutom i allmänhet anmärkningsvärt dåliga på att följa Lagen om offentlig upphandling, LOU, vilket leder till samarbetssvårigheter med privata bolag och förhindrar kraftsamling inom en verksamhet där Sverige skulle kunna inta en internationell ledarroll.

Reglerna för offentlig upphandling ska garantera att konkurrensens alla fördelar tas tillvara, att skattepengarna används så effektivt som möjligt. Det struntar kommunerna i.

Kommuner får heller inte syssla med export, eller överhuvudtaget verksamhet utanför kommungränsen som riktar sig till andra än de egna kommuninvånarna. Om kommunerna envisas med att behålla renhållningsverksamheten i egen regi är det därför uppenbart att näringslivets internationella utveckling motarbetas, till förfång för allmänhetens bästa.

Rent principiellt kan man tycka att det borde vara svårt för kommunerna att kombinera sin roll som myndighetsutövare med den som samarbetspartner till privata aktörer. För att nu inte tala om hur omöjligt det borde vara att både samarbeta och konkurrera.



Renhållning i Kristianstad är i upphandlingsjuridisk mening inte ett kommunalt bolag, skriver rapportförfattaren Stefan Persson. Orsaken är att när bolaget kommunaliserades 1947 så förlorades kontrollen över aktieägarna. Det finns fortfarande okända aktieinnehavare, vilket bekräftas av ett styrelseprotokoll från i mars i år. Följden av detta är att kommunen "under inga omständigheter får köpa tjänster från bolaget utan föregående konkurrensutsättning". Sedan LOU infördes 1994 har i så fall kommunen konsekvent brutit mot lagen.

Frågan är dock om inte kommunen medvetet har ignorerat LOU. Det har tidigare inte funnits några vettiga sanktioner. Men kanske kan det bli ändring nu i och med att EU-kommissionen granskar avtalet med Kretsloppsparken, vilket Konkurrensverket tidigare har befunnit vara olagligt.

Renhållningens framtid är oklar. Trots beslutet i fullmäktige 2007 om att kommunen enbart ska behålla en tredjedel av bolaget i egen regi har inga steg i den riktningen tagits. I stället har styrelsen bestämt att de delar av sophämtningen som i dag utförs på entreprenad ska återtas till bolaget.

Det finns många skäl för att låta Renhållningen återgå till den privata marknaden. Det mest uppenbara är att politiker inte ska leka företagare. Den leken kostar kommuninvånarna både pengar och framtidsutsikter.