Det har blåst länge kring kommunala Renhållningen i Kristianstad AB.
Har det inte varit usla affärer så har det varit en mer än acceptabelt
självsvåldig ledning. Kommunen har fått skjuta till många rara skattekronor,
omkring 40 miljoner. Kommuninvånarna betalar den högsta renhållningsavgiften
i Skåne.
Efter att Svenskt Näringsliv i går presenterat rapporten
Återvinn
avfallsmarknaden! får man hoppas att blåsten tar i på nytt.
Kritiken mot de kommunala återvinningsbolagen är kraftig, generellt
sett. Här anas systemfel, orsakade av en ovilja att släppa en lukrativ
marknad. Några miljöargument mot ett bevarande av den kvardröjande
monopolställningen för att hantera hushållsavfall och "jämförligt
avfall" finns inte. Tidigare avregleringar visar att avfallshanteringen
gynnas av konkurrens och öppenhet.
De kommunala renhållningsbolagen är dessutom i allmänhet anmärkningsvärt
dåliga på att följa Lagen om offentlig upphandling, LOU, vilket leder till
samarbetssvårigheter med privata bolag och förhindrar kraftsamling inom en
verksamhet där Sverige skulle kunna inta en internationell ledarroll.
Reglerna för offentlig upphandling ska garantera att konkurrensens alla
fördelar tas tillvara, att skattepengarna används så effektivt som möjligt.
Det struntar kommunerna i.
Kommuner får heller inte syssla med export, eller överhuvudtaget verksamhet
utanför kommungränsen som riktar sig till andra än de egna kommuninvånarna.
Om kommunerna envisas med att behålla renhållningsverksamheten i egen regi
är det därför uppenbart att näringslivets internationella utveckling
motarbetas, till förfång för allmänhetens bästa.
Rent principiellt kan man tycka att det borde vara svårt för kommunerna att
kombinera sin roll som myndighetsutövare med den som samarbetspartner till
privata aktörer. För att nu inte tala om hur omöjligt det borde vara att
både samarbeta och konkurrera.
Renhållning i Kristianstad är i upphandlingsjuridisk mening inte
ett kommunalt bolag, skriver rapportförfattaren Stefan Persson. Orsaken är
att när bolaget kommunaliserades 1947 så förlorades kontrollen över
aktieägarna. Det finns fortfarande okända aktieinnehavare, vilket bekräftas
av ett styrelseprotokoll från i mars i år. Följden av detta är att kommunen "under
inga omständigheter får köpa tjänster från bolaget utan föregående
konkurrensutsättning". Sedan LOU infördes 1994 har i så fall
kommunen konsekvent brutit mot lagen.
Frågan är dock om inte kommunen medvetet har ignorerat LOU. Det har tidigare
inte funnits några vettiga sanktioner. Men kanske kan det bli ändring nu i
och med att EU-kommissionen granskar avtalet med Kretsloppsparken, vilket
Konkurrensverket tidigare har befunnit vara olagligt.
Renhållningens framtid är oklar. Trots beslutet i fullmäktige 2007 om att
kommunen enbart ska behålla en tredjedel av bolaget i egen regi har inga
steg i den riktningen tagits. I stället har styrelsen bestämt att de delar
av sophämtningen som i dag utförs på entreprenad ska återtas till bolaget.
Det finns många skäl för att låta Renhållningen återgå till den privata
marknaden. Det mest uppenbara är att politiker inte ska leka företagare. Den
leken kostar kommuninvånarna både pengar och framtidsutsikter.