Vänd tillbaka till kungen

I boken finns ett nyskrivet kapitel, som Expressen/KvP (14/3) publicerat utdrag ur. Författarna Thomas Sjöberg och Deanne Rauscher hävdar att de har utsatts för en smutskastningskampanj organiserad av kungens vänner.

Om det verkligen är så, är svårt att fastställa. Nedsättande omdömen på internet, brottsanmälningar och påtryckningar mot källor går inte direkt koppla till kungavännerna, främst Aje Philipson, Anders Lettström och Noppe Lewenhaupt. Själva vill de överhuvudtaget inte prata om någonting. Som om allmänheten inte hade rätt att veta.

Detta är en olycklig von oben-inställning, som inte precis stärker förtroendet för statschefen eller hans umgänge. Det minsta man kan kräva är öppenhet och försök till ärlighet, även i de delar som handlar om kungens utsvävande privatliv och hovets koppling till nazismen. De är inte privata angelägenheter för den som vill vara statschef. Det borde tvärtom vara en demokratisk skyldighet att berätta och redogöra.

När Den motvillige monarkenpublicerades i höstas ville kungen inte tala om boken. I stället tyckte han det var lämpligt att ”vända blad”, och gå vidare. Det var inte särskilt förvånande, om än fegt. Effekten blev också, åtminstone efter att majestätet hade flytt landet under en tid, att uppgifterna i boken inte fick den tyngd de borde ha fått.

Med de uppgifter som nu kommer fram om hur kungens vänner agerat finns det all anledning för både kungen och undersåtarna att bläddra tillbaka igen.