Opinion

Vilselärda eller lärda – det är skolfrågan

Opinion Artikeln publicerades

Har socialdemokraterna skapat välståndet och välfärden? Ja, enligt den politiska debattens föreställningar, och enligt läroböckerna.

Kultursidorna fylls av bokrecensioner. Även en diktsamling som bara handlar om författarens egna känslor ägnas ofta högaktningsfull uppmärksamhet.

De viktigaste böckerna är skolans läroböcker. Det är de som ger barnen kunskaper och som formar de framtida medborgarnas och väljarnas bild av landet. Och de böckerna recenseras nästan aldrig. Det är ett brott mot upplysning och allmänintresse som bör ligga tungt på kulturredaktörernas samveten. Jag hoppas det skaver ordentligt.

Några få undersökningar har visat att läroböckerna i samhällskunskap har en tydlig vänstertendens. Inte konstigt, med tanke på den vänstervåg som sköljde in över universiteten på sjuttiotalet. Många studenter, blivande läroboksförfattare, spolades med, utan motstånd.



Mauricio Rojas, docent i ekonomisk historia, har gjort en ny granskning av läroböckerna i historia. Han finner att läroböckerna lär eleverna att den svenska ekonomin började växa sedan socialdemokratin tagit makten 1932. Deras ekonomiska politik ökade sysselsättning och tillväxt och välfärd. Böckernas beskrivning av modern ekonomisk historia är "en blåkopia på socialdemokratins hyllningstexter om partiets roll i svensk historia".

Så långt Rojas. Här några siffror om svensk ekonomi, baserade inte på politiska pamfletter eller socialdemokratiska läroböcker utan på statistik och vetenskapliga analyser.

Socialdemokraterna säger att de lyfte landet ur fattigdom och depression när de tog makten 1932.

Men: Den ekonomiska tillväxten på 1920-talet var 4,8 procent per år, på 1930-talet 2,6 procent per år. Arbetslösheten var lika hög på 1930-talet som på 1920-talet.

Trendbrottet för svensk ekonomi kom med att regeringen lämnade guldmyntfoten den 27 september 1931 och därmed devalverade kronan med cirka 15 procent. Det gav ett lyft åt exportindustrin – alltså ett år innan socialdemokraterna tog makten.



Ett tema i den socialdemokratiska frälsningssagan är keynesianismen, det vill säga att partiet lyfte ekonomin genom att följa den engelske ekonomen Keynes recept att stimulera ekonomin genom att öka de offentliga utgifterna.

Keynes bok kom 1936. Låt oss ta 1937, året efter fem år av socialdemokratiskt styre. De offentliga utgifterna som andel av BNP kan ses som mått på graden av keynesiansk politik. 1937 var denna andel, i 14 av de tidigare 15 EU-länderna, som genomsnitt 18 procent. I Sverige var andelen 12 procent. Högst låg Nazityskland med 44 procent.

Något jag lärt mig: noggrannhet i studiet av historia och statistik minskar förtroendet för politisk propaganda. Det vore illa om eleverna i skolan inte lär sig detta.



Nils-Eric Sandberg