Diabasklot på 16 ton rullar till postkontor

Östra Göinge Artikeln publicerades

Det högpolerade klotet i diabas är färdigt, det största i sitt slag någonsin. I går gick transporten till Solna.

I regnet som sakta silar ner försöker stenhuggarna Jonas Nilsson och Marek Denczyk polera bort vattnet från den glansiga ytan.
– Torkar vattnet blir det kalkfläckar, förklarar Jonas Nilsson och försöker återigen med trasan få bort de sista dropparna. Som inte blir de sista visar det sig. Stenhuggarna förbereder det 16 ton tunga klotet för lyftet inför transporten. Kranen är på plats, specialtillverkade järnbalkar som klotet ska vila på under färden likaså.
600 arbetstimmar ligger bakom dem.
Den högpolerade glansiga ytan speglar träden i bakgrunden, husväggen böjer sig som en konvex linje i den svartskimrande spegeln med olika nyanser svarta korn.
Jag kan inte med bästa vilja nå upp med handen, en man med utsträckta armar klarar det. Den totalrunda klotet - det skiljer max tre millimeter - är 2,2 meter i diameter.
Under två års tid har Ted Zaar på Zaar Granit AB haft en stående beställning på ett kompakt klot i diabas från konstnären Pål Svensson.
Han har gjort liknande skulpturer tidigare, varav en - Sprungen ur - finns i Wanåsparken. Men inte i den här storleken. Skulpturen ska placeras utanför postens nya kontor som är på väg att byggas i Tomteboda, Solna. Posten har för övrigt gjort ett frimärke av Pål Svenssons klotskulptur och beställde en till det nya bygget.
Från början var det tänkt att diametern skulle vara 1,80 meter, att det var maxstorleken. När Såganäs stenbrott utanför Älmhult ringde kunde de erbjuda ett större block på 100 ton som Ted Zaar var och tittade på. Och slog till.
Av det 100 ton tunga blocket sågades en kub på 2,5 gånger 2,5 meter, det vill säga 35 ton, och fraktades till Sibbhult. Det färdiga klotet är trots sin storlek inte ens en femtedel av det ursprungliga blocket. Ändå imponerande stort.
– Vi har gjort andra stora skulpturer i diabas, men aldrig har det varit så stor uppmärksamhet som nu. Det har varit folk här varje dag och tittat, berättar Ted Zaar.
Konstnären Pål Svensson från Göteborg är mer än nöjd.
– Det är så imponerande så det inte är klokt. Det är riktigt, riktigt bra, säger han.
– När den ligger färdig finns det inget spår av arbetet bakom, säger han och gör en längre utvikning om sin teori om skillnaden mellan konsthantverk och konst. I konsthantverk njuter man av allt arbete som ligger bakom.
– Man redovisar arbetet "den här persiska mattan tog det flera tusen timmar att göra". Man njuter av arbetet i konsthantverk och redovisar det. I konst ska man inte belastas av arbetet, det ska se enkelt ut, det enklaste är det vackraste, säger han.
– En toucheteckning av Picasso, hans tjurfäktningsbilder – så snabbt så enkelt, bara woops så är det där. Samtidigt tog det honom över 60 år innan han var fullärd. Den här skulpturen, den ser så enkel ut när den är färdig, som om någon slagit till med en jätteslägga och så låg klotet där inne, säger han men vill rakt inte ta åt sig äran av stenhuggarnas arbete.
– Imponerande. Jag är väldigt glad för att få samarbeta med Ted Zaar, jag har fått lära mej mycket av honom.
Skulpturen ska i dag monteras på plats, med diabasskärvor runt om, utanför det som så småningom ska bli entrén till det nya posthuset, även Gunilla Bandolin ska göra en amfiteater i en backe i närheten.
Allt ska invigas på en och samma gång, såväl byggnad som skulpturer, i februari.
Inga-Lill Bengtsson
044 - 47 000
ingalill.bengtsson@kristianstadsbladet.se