Entusiaster besökte industriminne

Östra Göinge Artikeln publicerades

Familjen Liedman kastade in handduken när Sydkraft fick tillstånd att dämma upp Helge å på 1960-talet. Osby hembygdsförening fick köpa Osby Färgeri & Ullspinneri för en spottstyver. I går besöktes industriminnet av ett 30-tal hembygdsentusiaster från när och fjärran.

Det doftar blöt ull, trä och metall. Bröderna Bengt och Sven Arneberth berättar, iklädda tidstypiska skjortor och blå skärmmössor, medryckande och lättfattligt om maskinerna och människorna som skötte dem.

Det är förhållandevis tyst i de rustika fabrikslokalerna, trots att den äldsta maskinen, en ullcenrifug, tillverkades redan 1872. Varvtalen är med dagens mått mätt låga och maskinerna saknar tillstymmelse till motorer. Det 4,5 meter i diameter stora vattenhjulet utanför den röda träbyggnaden alstrade tio hästkrafter när det begav sig. Det drev hela fabriken via ett snillrikt transmissionssystem bestående av ett otal drivaxlar och remmar.

– Det finns förresten inte ett enda kullager i de här maskinerna, bara glidlager, säger Bengt Arneberth.

Han och hans bror har lagt ner tusentals arbetstimmar på att renovera den gamla maskinparken. Anläggningen uppfördes av Olof Jönsson Olcén under 1800-talets första hälft, några år efter det att han och hans bror Per startat ett manufakturverk vid Killeboda i Loshult.

I Strömsborg förädlades den obehandlade ullråvaran genom att tvättas, kardas, spinnas, färgas och slutligen paketeras.

1923 tog Karl Liedman över fabriken. Den drevs i familjen Liedmans regi fram till mitten av 1960-talet då Sydkraft fick tillstånd att dämma upp Helgeå.

– Det var förutseende människor, en lycklig slump och ett billigt pris, 20000 kronor, som gjorde att spinneriet hamnade i Osby hembygdsförenings ägo, och att vi kan visa upp det i dag, berättar hembygdsföreningens ordförande Artur Strid. Ett 30-tal representanter från hembygdsföreningar och museer fanns på plats under gårdagens temadag om industriminnen, som arrangerades av Skånes hembygdsförbund i samarbete med hembygdsföreningarna i Osby och Örkened. Efter besöket i Strömsborg fortsatte deltagarna till korgmuseet i Lönsboda.

– Det är två pärlor som vi ska titta på i dag, och de har mycket gemensamt. Det här är exempel på småskalig landsbygds-industri, med råvaror, textil och trä, som för tankarna till traditionellt hantverk. Hantverk som har industrialiserats. Dessutom fanns det många arbetstillfällen för kvinnor i de här fabrikerna, konstaterar Kerstin Arcadius från Skånes hembygdsförbund.

Temadagen var den fjärde i ordningen. Tidigare år har Stockamöllan i Eslövs kommun, industrimuseet i Bromölla och Klippans pappersbruk besökts.

– Det här är ett sätt för oss att bygga upp ett nätverk för dem som är intresserade av industrihistoria och det är viktigt att vi i hembygdsrörelsen känner till varandras anläggningar, att vi vet vad som finns att se, säger Kerstin Arcadius.

Huruvida det blir några fler temadagar är emellertid oklart.

– Nu är det dags att ta en funderare. Vad ska bli nästa steg i det här arbetet?



Magnus Grunnon

044-47 000

magnus.grunnon@kristianstadsbladet.se