Kvaliteten i kommunens tillagningskök ska höjas

Att tillaga maten ute i verksamheterna skulle kosta Östra Göinge enorma summor i form av investeringar i köksutrustning.

– Det är kostnader som vi inte är bekväma med, konstaterar vård- och omsorgsutskottets ordförande Tommy Aspegren (FP).

Av kostutredningen som pågått under ett bra tag har man nu kommit fram till att Östra Göinge kommun ska satsa på tre tillagningskök, ett i Knislinge, ett i Broby och ett i Sibbhult.

– Vi har valt tre för att inte sitta fast med endast ett kök, säger vård- och omsorgsutskottets ordförande.

I Knislinge och Broby är det skolköken som det faller sig naturligt att satsa på. Tillagningsköken på äldreboendena Västanvid och Lindgården har helt enkelt tjänat ut.

I Sibbhult är situationen en annan. Där finns Stenforsaskolans och Restaurang Tranans kök, båda i kommunal regi.

När det gäller Tranan vill politikerna se över möjligheterna att få en stabilare grund i verksamhet som i dag är högst beroende av näringslivet i Sibbhult.

Det kök som är lämpligast att bygga om först är Snapphaneskolans.

– Vi måste bygga det första redan under 2012 för att inte riskera vite från Arbetsmiljöverket, konstaterar Aspegren.

De nya köken ska byggas inom en treårsperiod.

Tre ord har varit ledande i kostutredningen: kvalité, flexiblitet och inflytande.

Ingen matdiskussion

Men det handlar ändå mest om struktur och inte så mycket om själva mjukvaran, det vill säga maten.

Men den ger en klar inriktning vart man vill.

Genom att lägga över ansvaret för kosten på verksamheterna vill man skapa ett nytt ”kosttänk”.

– Mat är inte bara något som levereras till dörren och som ska stoppas i munnen. Mat är så mycket mer. Det finns klara samband där kost har påverkan rent medicinskt i äldreomsorgen och där man märker att mat är förknippat med prestation i skolverksamhet, konstaterar Bertil Ängquist som jobbat med kostutredningen.

Attraktiva måltider

Verksamheterna ska få stöd i att utveckla ansvaret. Det kan till exempel handla om att få tillgång till dietist eller annan profession inom kost.

– En viktig bit handlar om att göra maten attraktiv, att skapa kvalité. Redan i dag har kommunen en dietist, något som slagit väl ut.

Genom att flytta ansvaret vill man också skapa konkurrens.

– Det är inte tvunget att verksamheterna ska köpa maten från ett kommunalt tillagningskök. Det finns flera privata alternativ, till exempel i Glimåkra och Hanaskog, påpekar Tommy Aspegren.

I framtiden kan det också bli tal om att lägga ut ett av de tre kommunala tillagningsköken på entreprenad.

Men man har inte varit beredd att lägga ut hela kostverksamheten.

Kostutredningen är alltså underlaget för att politikerna ska kunna peka ut vägen framtidens kök.

Ta fram kostpolicy

För att få grepp om hela kosthållningen saknas ännu några viktiga bitar.

– En av kommunens beredningar kommer att få uppdraget att ta fram en ny kostpolicy, berättar kommunalrådet Patric Åberg (M).

– En kostpolicy är ett viktigt politiskt instrument när det gäller maten i framtiden.

Dessutom finns ytterligare en bit att se över som handlar om upphandling.

I nästa vecka ska kostutredningen upp i ledningsutskottet, därefter till kommunstyrelsen för att kunna tas på novembersammanträdet i fullmäktige.

De tre tillagningsköken som blir kvar ska ha kapacitet att laga runt 900 portioner mat per dag. Nuvarande tillagningskök lagar mellan 400-700 portioner per dag.