På Kristianstadsbladets initiativ har han tagit del av fallet.
– Det är en väl uppbyggd hovrättsdom från bevisvärderingssynpunkt, analyserande. Men den har en känslighet, säger Sven-Erik Alhem och syftar på att domen pekar ut andra eventuella gärningsmän med namn.
– Om jag varit åklagare så hade jag undvikit att tala klartext. Det går att beskriva förhållandena utan att namnge personerna. Jag tror att personerna som inte är parter i målet blir väldigt störda och upplever den som olustig att läsa.
Det är väldigt ovanligt att hovrättsförhandlingar tas om. Att något som hittas i ”slasken” tas fasta på är förödande för åklagaren, samtidigt som det visar att försvarsadvokaten gjort rätt som lyft materialet, menar Alhem.
– Det finns en slaskproblematik. Mitt råd till åklagare är att ha med informationen i de offentliga handlingarna om man är det minsta tveksam. Det är bättre att ha för mycket än för lite. A och o är att vara försiktig. Även om det från slasken i slutänden inte är tillräckligt tungt så är det ändå djupt olyckligt att det får betydelse.
Alhem förstår inte hur tingsrätten kunde fälla kvinnan utifrån bevisningen. Nu ska han använda fallet och domarna som diskussionsunderlag i sina kurser om hållbara domslut.