Dömd kvinna frias från mordbränder

Åtalet bygger på att alla tre bränderna är anlagda av någon i huset och av samma gärningsman. Då kvinnan var den enda som fanns på plats i huset vid alla tre bränder i våras, uteslöt tingsrätten att det kunde ha varit en annan gärningsman.

Den bedömningen gör inte hovrätten, som meddelade sin dom på onsdagsförmiddagen.

Annan kan vara skyldig

Att bygga en fällande dom i brottmål på uteslutningsmetoden anser hovrätten är vanskligt. Det som prövats är om bevisningen håller för att utesluta ett annat scenario – det vill säga om det finns någon annan än kvinnan som kan vara skyldig.

Kvinnan var i huset med andra personer vid den första och andra branden, som konstaterats vara anlagda. Utomstående har kunnat ta sig in utan att lämna brytspår efter sig, men då borde rimligen någon ha märkt detta. Därmed talar det starkt för att någon av personerna i huset är skyldig.

Det är oklart när den tredje branden började och om den var anlagd. Kvinnan var i huset, men det kan inte uteslutas att branden anlagts av någon utomstående när hon var upptagen med tvätt och disk eller hade lämnat bostaden.

Hovrätten menar att det är naturligt att se sam­bandet mellan bränderna som inträffade tätt och dra slutsatsen att även den tredje branden är anlagd och att alla tre anlagts av samma person. Men i utredningen finns inget stöd för att det faktiskt skulle vara så.

Det går inte att utesluta att det handlar om olika gärningsmän. Det finns inga spår som går att knyta till en gärningsman eller någon person som sett när bränderna anlagts, skriver hovrätten.

De uppgifter som försvarsadvokaten hittade i ”slasken” – polisutredningens papperskorg – och som ledde fram till att hovrättsförhandlingarna togs om en andra gång, är inte huvudorsaken till den friande domen.

Försvarets utpekande, att det var två ungdomar som haft möjlighet att sätta fyr den tredje gången och sagt detta till en tredje, är med största sannolikhet felaktigt tror hovrätten men utpekandet visar ändå att det kan finnas andra förklaringar till bränderna än de som lyfts fram i åtalet.

Kvinnans uppträdande under händelserna talar inte till hennes nackdel, vilket åklagaren försökt visa. Vittnesmål från exempelvis räddningsledare har inget bevisvärde. Något klart motiv finns inte heller. Att de andra som fanns i huset gett varandra alibi anses också ha ett svagt bevisvärde.

Bristande bevisning

Hovrättens samlade bedömning är att bevisningen inte är så heltäckande och robust att kvinnans skuld är ställd utom rimligt tvivel, något som krävs för en fällande dom.

Därmed upphävs tingsrättens dom, där kvinnan dömdes till tre år och åtta månaders fängelse.