Going strong – nu med allsång

Det är varmt i lokalen. Repetitionerna har redan pågått i några timmar, och det ser ut och låter som det ska göra under en kostymrepetition: kläder överallt, manuskript ligger slängda med någon nyss genomrepad scen uppslagen, och bandet övar lite för sig själva medan man försöker komma på vilken scen som är nästa. Varje musiker på olika bitar. Det är en glad och hårt arbetande ensemble som möter en besökare på Göingerevyns repetitioner.

– Jag tror det här är tolfte året för mig, säger Susanne Persson-Lundkvist, som just varit uppe på scen och sjungit medley.

Det är hon som har skrivit det mesta i årets manus – ljusteknikern John Haraldsson har skrivit en och en halv sketch. Revyn tuffar på i samma gamla Goingeanda. Kärringarna är med, förstås, och ensemblen består av många välbekanta ansikten. I år utlovas en show med drag.

– Det är mer fart än tidigare, roligare musik. Och så har vi allsång, det har vi aldrig haft tidigare. Texterna finns i programbladet, så det är bara att sjunga med.

Andra nyheter är att dansarna har lite mer att göra än att bara dansa, de har blivit mer involverade i sketcherna.

Premiären är på lördag, den 14:e, och det är en stor säck som ska knytas ihop tills dess. Det övas koreografi och testas myggor, ljuset ska justeras och sångerna sitta. Det blir en tuff vecka för amatörteatergruppen.

– Just nu är det bara kalabalik, säger Calle Hansson som har varit med ända sedan starten för 22 år sedan.

– Efter premiären kommer det att kännas roligare igen.

– Ja, man funderar varje sommar på om man borde ta ett sabbatsår, men på något sätt är man här igen varje år, säger Susanne.

Det som gör det hårda arbetet värt det är stödet från publiken, berättar hon.

– Vi har ett helt otroligt stöd från Sibbhultsborna, det är så härligt. Det kan komma fram någon när man är på Ica och bara säga: ”Det där gjorde ni bra, den där sketchen satte ni”. Det är det som gör det.

Och det är inte bara de som är gamla i gamet som är med. Barn och andra närstående har en tendens att ryckas med av orkanen som är Göingerevyn, och hamna lite varstans i uppsättningen.

– Magnus Haraldsson som står på scen nu har en son med i orkestern, Johannes, och så John som gör ljus och skriver manus. Sedan står hans fru och ena sonens flickvän i kafeterian, säger Susanne, vars son brukar vara scentekniker.

– Det är så kul att de unga vill vara med. Sedan har vi ju Frida Nilsson som dansar och sjunger som egentligen är alldeles för bra för oss, det är jättekul att hon vill stanna kvar med oss gamla rosslande amatörer, säger Susanne Persson-Lundkvist och skrattar, medan orkestern drar igång ”You’re the one that I want” från ”Grease”.

Det är tydligt att Göingerevyn är att räkna med i år också.