28 jaktlag går samman i Glimåkra skötselområde

Text: Av Gösta Olsson
Publicerad 6 september 2002 22.36 Uppdaterad 8 juli 2010 2.14
Större eller mindre text

Östra Göinge.
GLIMÅKRA. I måndags kväll blev det definitivt klart att 28 jaktlag går samman i Glimåkra älgskötselområde. Jaktlagen kommer dock att jaga var för sig även i fortsättningen. Den sammanlagda arealen på markerna uppgår till 10300 hektar, belägen till allra största delen i Östra Göinge. En liten del finns i Osby kommun.
70 personer kom till älgskötselområdets första årsmöte som hölls på Glimåkra folkhögskola. Sedan området bildades i november 2001 har styrelsen förberett årsmötet vid bland annat tolv sammanträden. Förslagen har förankrats så starkt bland medlemmarna att det inte blev några som helst diskussioner när avskjutningsregler och tilldelningsprinciper skulle fastställas inför höstens jakt. – Låt oss nu komma till skott och ha en dialog inför starten av älgskötselområdet. Nu tar vi ett gemensamt grepp. Vi har högt till tak, sa styrelseordföranden Jan Axel Olsson från Glimminge när han öppnade stämman. Att komma till skott gäller särskilt målsättningen att skapa en starkare älgstam inom området. – Förutsättningarna har aldrig tidigare varit så goda som nu då vi själva får bestämma avskjutningen inom ramen för gällande lagar och bestämmelser, fortsatte Jan Axel Olsson som på stämman valdes till områdets förste ordförande. Vid sin sida hade han styrelsens sekreterare Stefan Svensson, älgjägare med både rötter och jaktmarker i Romperöd. Vid en genomgång av gjorda älgobservationer konstaterade Stefan Svensson att det känns som om älgstammen minskat under de senaste 5-6 åren. Från Haganäs rapporterades oförändrat med älg och sparsamt i Simontorp-Blankhult. I Uddarp lär det finnas fler vildsvin än älgar. Från de närliggande områdena i Örkened och Osby samt från Vanås rapporterades oförändrad tillgång på älg. I Osby finns ett glädjeämne. Där lär antalet tjurar och dubbelkalvar ha ökat. Styrelsens förslag till avskjutningsregler togs utan diskussion, trots att det fanns alternativa förslag från några jaktlag. Jakttiden blir två veckor för vuxna hondjur, 70 dagar för kalv. Årskalv får alltid fällas istället för vuxen älg. Singelkalv sparas så länge hondjuren är lovliga. Kalvförande ko får ej fällas. Jakttiden på tjurar blev fyra veckor. Fyra åttataggare sparas. Mindre taggar räknas ej. Av vuxna djur får väljas fritt han- eller hondjur, dock med jämn avskjutningsinriktning mellan dessa. Kalvförande ko får ej fällas om inte kalven fällts före kon. Kalv får jagas under 70 dagar. Enkelkalv är fredad så länge jakt på vuxna hondjur är tillåten. Det rekommenderas att spara stora hondjur och stora kalvar. Om något jaktlag skjuter fler djur än tilldelningen, räknas dessa av på nästa års tilldelning. Inom hela älgskötselområdet krävs en areal på 325 hektar för att fälla ett vuxet djur. För större arealer gäller ytterligare en älg för varje 325 hektar där varannan älg skall vara kalv. Det blev votering när det gällde avskjutningen på delområden mindre än 50 hektar. 18 ville ha jakt på vuxna djur även på dessa marker men majoriteten, 25 medlemmar, röstade för endast kalvjakt enligt länsstyrelsens rekommendation. Vid årsmötet fanns även förslag om att helt inställa årets älgjakt, en åtgärd för att få upp stammen. Men det ansågs inte lämpligt att starta älgskötselområdet med ett års inställd jakt. Teoretiskt sett kan årets avskjutning inom området uppgå till 34 älgar i höst. Men om man går på förra årets licensutnyttjande kommer endast 19-20 älgar att fällas. Älgskötselområdet samverkar med polis och jaktvårdskretsen när det gäller eftersök av djur. Alla markägare ger klartecken för eftersök fritt över varandras marker under icke jakttid. Älgskötselområdets styrelse har efter årsmötet följande ledamöter: Jan Axel Olsson ordförande, Stefan Svensson, Anders Persson, Sven Erik Johansson, Henrik Nordlund, Jan Åke Sonesson och Willy Nilsson. nyheter @kristianstadsbladet.se

Större eller mindre text



Läsarpulsen
Toppnyheterna just nu