Femåriga Tova Tjäderberg tycker att det här med skridskoåkning är ganska kul.
Och är förvånad över hur bra det gick när hon provade för allra första gången.
Till mamma Jenny Tjäderberg utbrast hon: ”mamma visst är det konstigt att jag är så bra på allting”.
– Det var några bekanta här i Knislinge som tyckte att vi skulle komma hit, men nu är de i stan och shoppar istället, säger pappa Linus Tjäderberg och skrattar.
Han är uppväxt i Sibbhult med skridskois som kommunen på den tiden hade den goda vanan att spola fram så gott som varje vinter. Men nu halkade han omkring på bara skorna. De egna skrillorna kunde han inte hitta och rundringningen till vänner och bekanta resulterade inte i några lånegriller.
Med ett skratt gör Tova dagens hundrade vurpa. Hon ligger kvar en stund och smajlar innan hon reser sig upp och skrinnar iväg igen.
En bit bort står Malin Ujvari och iaktar isens övriga fyra skridskoåkare som är hennes tre barn och svägerskan Ilona Ujvari. Hand i hand vinglar de omkring och ger varandra stöd med förhoppningar om att inte hela följet tillsammans i en hög ska falla.
– Jag fick ge mina skridskor till dottern och det var nog lika bra det. Man är inte lite stelare nu för tiden, säger Malin Ujvari.