På vargsafari i Rumänien

Resor Artikeln publicerades

Rumänien har Europas största population av björn och varg. På en yta av mindre än 70 000 kvadratkilometer lever nästan 3 000 vargar, 5 500 björnar och fem miljoner människor.
Vargarna passerar varje natt genom stora städer och i närbelägna Brasov ordnas kvällsturer för turister där besökarna kan se när björnarna traskar in i staden om kvällen och letar mat i soptunnorna. Rovdjursturismen växer och resultatet blir att rovdjuren fredas och den rumänska ekonomin stärks.

Trånga gator av packad jord cirklar sig fram mellan rader av gamla Transsylvanska hus i Zarnesti.
Tomter omgärdade av höga staket med vackra grindar av trä. Utanför på gatan används fortfarande häst och vagn, hästarna arbetar hårt och likheten med den svenska landsbygden på 1910-talet är övertygande. Äldre män släpar på en gammal cykel, nedlastad av varor och odlade grönsaker. Bilarna är få och de som finns är hårt ansatta gamla rumänska Dacias.
Du kan vandra en hel eftermiddag längs huvudgatan genom Zarnesti, följa den långa vägen och passera den ortodoxa kyrkan, trämassafabriken, cirkla dig runt på postens torg och titta tillbaka längs den långa gatan och inte se ett enda neonljus. Det finns inga restauranger och inga hotell. Tills för några år sedan fanns det inte ens några gästhus.
Stadens ekonomi är hårt belastad och i skuggan av ekonomisk obalans växer nya marknader.
Turismen växer i Rumänien och orsaken är de vilda djuren.

I Zarnesti berättar familjen Mosorel om satsningen på turismen.
– Det var enda vägen ur den bistra ekonomin, säger George, fadern i familjen.
Under några år har de tillsammans byggt upp det bästa gästhuset i hela Zarnesti. Med toalett på varje rum, med varmt rinnande vatten, med stadig frukost och rumänsk husmanskost efter västeuropeisk stil.
– Följ med ner i källaren skall jag visa er, säger George och springer vidare ner i källaren. Vi håller oss i provisoriska ställningar. Huset är ännu inte färdigt. Så fort en våning är klar fortsätter George på en ny.
– Titta, säger han och pekar på en rund metallbehållare. Jag har gjort den själv.
Georges dotter översätter och ibland hinner hon inte med. George pratar för fort och orden försvinner i översättningen.
– En varmvattenberedare. Vi hade inte råd att köpa en så jag tillverkade en egen variant.
Det var inte svårt. Jag gör allt själv, säger George. Jag är rörmokare, snickare, bonde, allt.
Stoltheten lyser och George vill genast ut på bakgården.
– Ni måste titta på sågen. Jag sågar allt virke själv.

På kvällen efter en härlig dusch är vi inbjudna till middag i matsalen. Vi blir tilldelade ett eget bord en bit från det övriga sällskapet. En grupp från det brittiska äventyrsföretaget Exodus som är på plats med en vandringsresa för att spana efter rovdjur och njuta av den rumänska höga luften. Efter förrätten kommer George tillbaka. Med en flaska i handen och tre glas. Han häller upp en blåaktig dryck till oss båda och tar ett stort glas själv. Så gömmer han flaskan innanför jackan och blinkar med ögat.
– Cheers, säger George, det enda ord han kan på engelska.
Den blå drycken är allt annat är söt, snarare stark. Riktigt stark.

I dag bor det 26000 människor i Zarnesti. Människor som tidigare arbetade på cykelfabriken i staden. Den stora fabriken är orsaken till att turister hållit sig borta sedan diktaturen föll, fabriken tillverkade från början cyklar men började under andra världskriget tillverka vapen och ammunition. Intresset för den rumänska vapenindustrin var låg även under den kommunistiska tiden, människor blev utan arbete och fabriken som under glansdagarna sysselsatte 13000 personer har i dag bara en bråkdel anställda.
Nästa dag åker vi upp till CLCP (Carpathian Large Carnivore Project). Europas största rovdjursprojekt där man arbetar med att integrera forskning och utveckling med ekoturism och vargspårning. Målet är att stabilisera populationen av björn, varg och lo.
Vid fältstationen får vi chansen att stifta bekantskap med vargarna Crai och Poiana. De är uppfödda med människor vid sin sida och är i dag rovdjursprojektets ansikte utåt.

Hannen Crai är kelen och mjuk och njuter som en hund då man klappar honom på huvudet och på kroppen. Poiana är däremot aggressiv och hon hugger mot staketet hela tiden.
– Förut då vargarna var mindre kunde man ta ut dem på promenad, berättar Simona som är anställd av projektet.
Men för att vargarna inte skall bli tama är man tvungen att hålla en viss form av distans och att uppmana deras vilda instinkter. Crai och Poiana är inte längre bästa vänner. I stället är det ryggradsreflexer som gäller och Poiana är ständigt på sin vakt.
Den som inte nöjer sig med att titta på vargarna Crai och Poiana kan följa med CLCP ut på vandringar där man spårar vargar som är försedda med spårsändare. Sedan 1994 har man fångat in ett dussintal vargar som har försetts med sändare. Det är dessa vargar som CLCP ständigt följer för att forska på vargarnas mönster och utveckla kunskapen om dess beteende.
CLCP har också inlett arbetet med att bygga ett inglasat björngömsle som rymmer upp till åtta personer. I gömslet kan man på nära håll stifta bekantskap med den stora rumänska brunbjörnen.
Självklart kan man ge sig ut på egna vandringar men sannolikheten att se vilda djur är mycket liten. (TT Spektra)




Niklas Kämpargård

Rumänien
Resa dit: Flygstol Stockholm-Bukarest kostar från 3 730 kronor per person inklusive skatter med KLM och 3 751:- med Alitalia, 3 854:- med LOT Polish Airlines och slutligen 4 019:- med CSA Czech Airlines. Från Bucharest till Brasov/Zarnesti buss eller minibuss. Det går också att hyra bil.
Paketresor: Brittiska Exodus ordnar resor www.exodus.co.uk. Svenska Äventyrsresor arbetar just nu med att utveckla reseutbudet till Rumänien. Titta in på www.aventyrsresor.se
På plats finns Roving Romania, ett företag som drivs av inflyttade britten Colin Shaw. De ordnar skräddarsydda resor där besökarna vandrar eller åker Land Rover. Colin är förlovad med en rumänsk kvinna och besöker ofta affärer som gynnar den egna familjen, men han är mycket trevlig. www.roving-romania.co.uk
Bo: Mosorel Guesthouse hos familjen Mosorel i Zarnesti. Adress Str Dr 1 Sencha 162.
Äta: Rumänsk mat är knappast exotisk men däremot god. Man äter mycket soppor, olika varianter av köttbullar, potatis och grillspett. Där västerlänningar finns går det att köpa västeuropeisk mat. Ibland får man betala extra för bröd, potatis och sallad. Kontrollera vad som ingår innan du beställer.
Pengar: För 100 svenska kronor får du runt 450 000 rumänska lei.
Bästa tiden: Svenska årstider. Alltså är det bäst att besöka Rumänien under sommaren eller hösten. I juli invaderas campingplatserna av holländska campare.