Det behövs ett nytt Kristianstadstänk

Kristianstadslänken, en investering på 168 miljoner kronor varav kommunen betalar hälften, dras rakt genom centrum. Den stadskärna som i andra sammanhang inte får förändras ens med en liten glasbro ska nu bereda plats för en bussgata: Det ska dundra 800 bussar per dygn på Södra Kaserngatan, rakt genom city. Staden klyvs.

En inte ogrundad oro finns för att Handelsstaden Kristianstad ska påverkas negativt.

Och med sämre förutsättningar för handel blir det färre arbetstillfällen, vilket i sin tur minskar skatteintäkterna för kommunen.

Första delen av länken, den vid CSK, invigdes före jul. Dragningen genom centrum ska vara klar om två år.

I det stora sammanhanget är det nödvändigt att lösa trafiksituationen. Det är många projekt på gång. Utöver en flytt av resecentrum till Centralen ska rådhuskvarteret utökas när regionen samlokaliseras med kommunen. Östra Centrum väntar på att förverkligas. Allt innebär nya trafikstråk, nya rörelsemönster.

Hur det till slut blir är naturligtvis av största intresse, men lika intressant är hur det har blivit som det har blivit. Frågan om Kristianstadslänken har utretts noggrant. I april 2008 presenterades en studie. Politikerna har funderat och beslutat.

Företrädare för Handelsföreningen och Fastighetsägarna säger dock att de gång på gång har kommit med invändningar mot länkens dragning. Pockat på uppmärksamhet. Velat ge sin syn på stadsförnyelsen. Men ingenting har hänt. Någon dialog mellan kommun och näringsliv har det inte varit tal om.

Den grupp för centrumsamverkan som diskuterades med kommunledningen redan 2006 har ännu inte haft sitt första möte. Under tiden har liknande grupper i Växjö, Linköping, Landskrona och Trelleborg formerats och framgångsrikt medverkat till att föra stadsutvecklingen framåt. Varför inte i Kristianstad?

Det lokala företagsklimatet i Kristianstad är enligt Svenskt Näringslivs återkommande studier mindre bra.

I årets ranking föll Kristianstad 34 placeringar till plats 183. Av den enkätundersökning som bifogas rapporten framgår att både politiker och företagare tycker att dialogen är dålig. Kristianstad har ett sämre betyg i denna del än både rikssnittet och det högre Skånesnittet. Samma sak gäller kommunens information till företagen.

Anmärkningsvärt är att företagarnas syn på dialog och information har varit i stort sett densamma sedan 2001, medan politikerna generellt har varit mer positiva, samtidig som de sedan 2006 har tyckt att det bara har blivit bättre. 2009 ansåg politikerna i gemen det till och med vara mer än "mycket bra". Det verkar självsuggestion snarare än verklighetsförankring.

Men mest illa är att gapet i synen på hur dialogen fungerar har vidgats.

I valrörelse efter valrörelse har politiker från höger till vänster bedyrat att om de bara får väljarnas förtroende så kommer kommunen att få en mer öppen attityd till företagen och företagens behov. Så också i år.

I morgon är det val. På måndag är det dags för de nyvalda politikerna att ta sig ur valdebatten och in i vardagen. Det innebär inte att dialogen med väljarna ska upphöra. Tvärtom. Dialogen är en viktig länk mellan beslutsfattare och det omgivande samhället. Kristianstadslänken skulle kunna symbolisera – och kanske till och med namnge – en dialog mellan olika intressenter. För Kristianstads bästa.