När tågen börjar stanna
Sedan den spårbundna trafiken slog igenom i mitten av 1800-talet har den haft en stor påverkan på våra liv. Tåget har knutit samman vårt land, det har handlat om att frakta gods och människor.
Men det har inte alltid varit raka spåret. När riksdagen på 1960-talet beslutade att alla trafikslag ska bära sig själva ekonomiskt innebar det att många stationer och järnvägslinjer fick läggas ner. Lägg därtill en ökad bilism under 1970- och 80-talen som gjorde att många valde bort tåget.
Under de senaste decennierna tågtrafiken vänt uppåt igen – och med besked. Det märks inte minst i Skåne där tågutvecklingen varit nära nog explosionsartad sedan Skånetrafiken bildades 1999. Pågatågen – som i år rullat i 30 år – och Öresundstågen står för den absoluta merparten av all skånsk tågtrafik. Och mer trafik blir det.
För närvarande pågår det en tågutbyggnad mellan Malmö och Trelleborg för pågatåg. Men det stora skånska tågprojektet är förlagt i nordöstra Skåne. Pågatåg nordost omfattar ett stort antal nya pågatågsstationer och kommer att binda ihop flera skånska orter och Blekinge och södra Småland med Skåne.
Tågprojektet växlar nu upp inför det stora tidtabellbytet i december i år. Förra helgen arbetades det intensivt i Önnestad med att bygga en ny gångbro över spåren. Den 15 december i år börjar pågatågen att trafikera orten.
Då ska även Fjälkinge få en ny pågatågsstation, om allt nu går som det ska.
I förra veckan var det stor dramatik när en person i sista minuten överklagade järnvägsplanen och därmed riskerade att sinka stationen i Fjälkinge. Efter samtal med Kristianstads kommunalråd Pierre Månsson (FP) drog personen tillbaka sitt överklagande.
Att ett enda överklagande kan stjälpa ett så omfattande projekt visar hur komplicerad processen med att bygga järnvägar är. Ett byte av tidtabell, som sker samtidigt i hela Europa, kan dessutom bara göras en gång om året.
Bjärnum och Vittsjö får också nya stationer när Markarydsbanan från Hässleholm öppnas upp för persontåg. Norrut från Hässleholm kommer pågatågen att ta sig ända till Växjö med ett antal nya stationer på vägen.
Pågatåg nordost är en viktigt pusselbit för att ytterligare binda ihop Skåne till en arbetsmarknadsregion. Men inte bara det. Det finns även gränsöverskridande resenärer om det är så är till Blekinge och Småland, vilket ytterligare ökar möjligheterna för arbetspendling. En bra och utbyggd kollektivtrafik är en förutsättning för en väl fungerande arbetsmarknad, särskilt när tillgång och efterfrågan på arbetskraft blir allt rörligare.
Men allt är inte frid och fröjd på rälsen. De senaste åren har många resenärer fått uppleva baksidan av ett eftersatt järnvägsunderhåll. Förseningar och inställda tåg ställer till det. I veckan var det signalfel i Hässleholm vilket ledde till tågavgångar som ställdes in och att andra tåg blev överfulla.
Regeringen är väl medveten om det eftersatta underhållet. I den nya infrastrukturplan som presenterades i början av sommaren för det kommande decenniet satsar staten 522 miljarder kronor varav hälften går till underhåll av vägar och järnvägar. Men det tar tid innan det kommer att märkas. Som Trafikverkets generaldirektör Gunnar Malm konstaterade på en presskonferens: ”Innan det blir bättre kommer det att bli sämre”. Det låter inte hoppingivande för redan luttrade pendlare och resenärer.
Ändå, det är positivt att tågen är på stark frammarsch. Det är ett effektivt och klimatvänligt transportmedel. Utbyggnaden av det skånska järnvägsnätet lockar till sig nya pendlare vilket även gynnar de nuvarande resenärerna. Ju fler som åker, desto bättre förutsättningar finns för en ökad tillgänglighet.
Låt oss därför hoppas att allt går som på räls för Pågatåg nordost.
