Skåne

Franska vikingar slår läger utanför Näsum

Skåne Artikeln publicerades

I dag startar konstrundan och Österlen invaderas av folk. En del är hängivna konstälskare, andra ser konstrundan mer som en rolig och folklig händelse, medan några motvilligt följer med på rundan. Vilken typ av besökare är du?

Vid tvåtiden på eftermiddagen är det franska scoutlägret utanför Näsum en tyst och öde plats.

Mitt i lägret står ett mastliknande monument, som de äldre scouterna byggt, med franska och svenska flaggor som vajar i vinden. I övrigt är bara ledarna uppe. Alla scouter har siesta under dagens varmaste halvtimme.

– När de vaknar, så hör du det. Det lovar jag, säger lägerledaren Mark ­Dijon-Louvel.

Under tiden visar han runt på den öde lägerplatsen.

50 scouter i olika åldrar har rest från Annecy i Frankrike till Näsum för att bland annat vara med på scoutlägret World Scout Jamboree utanför Rinkaby.

Eftersom de franska scouterna inte tillhör det officiella scoutförbundet i Frankrike har de inte blivit inbjudna till det stora lägret, utan har på egen hand ordnat en lägerplats en bit utanför Näsum.

Ledarna och de äldsta scouterna kom redan förra måndagen och började bygga upp lägret, komplett med kök, sjukstuga och en duschplats invid ån. De yngre anslöt i fredags och alla kommer att stanna i Sverige i ytterligare två veckor.

På den tiden ska gruppen förutom ett Jamboree-besök, hinna med resor till Kalmar och Lund samt ta emot Bromöllascouterna som besöker lägret på söndag.

– Visst är det ett stort projekt. Många där hemma tycker att jag är galen. Men vi har blivit väldigt väl bemötta, både av markägarna och av de som bor här omkring, säger Mark ­Dijon-Louvel som av de andra scout­erna kallas ”Cariacou”, ungefär ”Hanhjort” på svenska.

Sådana ”totemnamn” får scouterna ta emot under en ceremoni efter att de bevisat att de är vuxna och kapabla att leda andra i naturen.

De flesta av de yngre ”varg-scouterna” har ännu inte fått sina totemnamn, men precis som utlovat höjs ljudnivån ordentligt i Näsum när varg­arna vaknar till liv.

Ett ögonblick efter att siestan tagit slut är 50 scouter på benen, ivriga att påbörja eftermiddagens lekar.

Iförd en hastigt improviserad vikingaklädsel, leder Michael ”Gasell” Bonnet, som är ledare för varg-­scouterna, hela gruppen ner till ån för att berätta en inledande historia.

Han pekar ut över vattnet och berättar om sin vikingaby och om hur livet där fungerar.

– Vatten är väldigt viktigt i vår kultur. Ni måste respektera och ta hand om det, säger han och intro­ducerar sedan dagens övning som går ut på att i patruller bygga varsin vikingaby i miniatyr av material från skogen.

Som på kommando rusar hela gänget ut i skogen för att leta byggmaterial, klättrar i träden och kryper längs marken för att hitta den perfekta stenen eller pinnen.

Sedan kommer alla tillbaka för att börja själva byggandet. En av patrullerna tar sig an problemet genom att knyta ihop knippen av sjögräs, medan en annan gör en stomme av pinnar som knyts ihop med gräs.

Scouten Lucie Zenaris patrull har en egen app­roach.

– Vi försöker göra timrade träväggar, men det är svårt för vi har ingen spik eller rep, förklarar hon medan hon täljer på en pinne som ska stå upprätt i marken för att hålla de små stockarna på plats.

– Vi bygger ett hus i mitten och runt om ska det bli ett staket för att skydda huset.

Hon får hjälp och instruktioner från ”Brinnande vargen”, som är ­hennes patrulledare, medan ”Gasell” med illa dold stolthet följer utvecklingen.

– Det är härligt att vara med och se hur de utvecklas. De är ju i en helt främmande miljö, men anpassar sig snabbt och lär sig mycket.