Svenska bönor väcker nyfikenheten

De gröna bladen klättrar i raka rader uppför det smala fältet nära gärdsgården och träden. Där trivs kidneybönorna bra. De får mycket sol och värme, men skyddas från starka vindar. De är värmeälskande, som Per Modig säger.

Det är just det som gör dem svåra att odla i Sverige.

Säsongen är lite för kort helt enkelt.

– De är frostkänsliga, så man kan inte så dem förrän framåt den 20 maj. Om det är svalt då tar det för lång tid för dem att komma upp och då äts skotten av, säger Per Modig.

Snart kommer vita och eller blålila blommor att dyka upp bland de gröna bladen, blålila för svarta bönor, vita för kidneybönor och borlottibönor. Sedan kommer baljorna att utvecklas, tjocka och skyddande.

Per Modig vecklar upp en papperspåse med njurformade kidneybönor, fläckiga borlottibönor och soldatbönor med silhuetten av en soldat längs sidan.

– Borlottibönor är jättevackra, men när man kokar dem blir de gråa. Soldatbönorna däremot får samma mönster när de är kokta, berättar han medan döttrarna Lisa och Frida leker intill.

På vägen drar han upp lite ogräs intill kidneybönorna. Med ogräsharv och hacka håller de rent i raderna. Produktionen är naturligt ekologisk.

– Plantorna samlar kväve ur luften, så man behöver inte gödsla dem med kväve och inget bekämpningsmedel används, säger Per Modig, som också jobbar på Hushållningssällskapet som växtodlingsrådgivare inom ekologiskt lantbruk.

I september är det dags att skörda, men det behövs en varm och solig indiansommar för att de riktigt ska trivas. En del av skörden görs för hand, liksom rensning och torkning. Än så länge är produktionen för liten för att Per Modig ska köpa specialmaskiner.

Förra året blev skörden 1 500–2 500 kilo per hektar, men arealen har ökat för varje år. Första året odlade han bönor på ett halvt hektar, ifjor på 1,5 hektar och i år på 2,5 hektar.

Hittills säljs påsarna med 350 g bönor mest lokalt, exempelvis på gårdsbutiker i Viby och Hanaskog samt Grands deli i Lund, till miljömedvetna konsumenter som letar efter närodlade och ekologiska varor och är beredda att betala för dem.

– Jag har inte sålt några stora mängder, men intresset är stort. Sedan kommer det alltid till plånboken.

De flesta bönor som äts i Sverige odlas i Kina i dag, men det finns bönodlingar även i Italien, Tjeckien och Kanada.

En av Per Modigs bönpåsar från Fagraslätt kostar mellan 35 och 40 kronor, medan de vanligaste bönorna som oftast odlas i Kina kostar 70 kronor för ett kilo.

– Även om jag tar 100 kronor kilot för detta kan det ersätta kött och det är miljövänligt. Det känns märkligt att köpa ekologiska bönor från Kina. Hur miljömässigt är det att transportera bönor från Kina?

Det var när han läste om ett projekt med matbönor i Skepparslöv som han bestämde sig för att prova själv.

Inför framtiden ser han två möjligheter: att odla till lokala butiker och restauranger eller satsa mer och bli en stor producent som samarbetar med andra. Han har inte bestämt vad han ska satsa på ännu.

Hans egen far odlade bruna bönor på 1980- och 90-talen, men det lönar sig inte längre. Sedan lantbrukare på Öland fick EU-stöd för odling av bruna bönor finns i stort sett all odling där.

– Bruna bönor är bulkvara. Det går inte att ta ut något pris för det. Ska man odla svenskt och närodlat ska det vara ekologiskt. Då kan man ta ut hela mervärdet.

Den 7 juli visar han sin odling av både bönor och proteingrödor på en fältvandring.